ledare Det är tragiskt att det skulle krävas en coronakris för att krisen inom äldreomsorgen skulle bli synlig. Men äntligen har regeringen vaknat, och den verkar även ha lyckats väcka skattesänkarna i C och L.
Regeringen, Centern och Liberalerna har enats om en historisk satsning på äldreomsorgen.
Det handlar om fyra miljarder per år i en permanent höjning av statsbidragen till kommunerna som ska gå till att stärka äldreomsorgen. Dessutom breddas och förlängs Äldreomsorgslyftet genom att ytterligare 1,7 miljarder satsas på utbildning och kompetensutveckling. Tusentals vårdbiträden kan utbilda sig till undersköterskor, och fler undersköterskor kan skaffa sig en viktig specialistkompetens, inom till exempel äldrepsykiatri och demensvård. På betald arbetstid.
Det är tragiskt att det skulle krävas en coronakris för att krisen inom äldreomsorgen skulle bli synlig. Det har sparats på omsorgen om de äldre i åratal. På 1980-talet besökte en anställd inom hemtjänsten fyra äldre under ett heltidspass, år 2015 var samma siffra 12 personer. Trots att de som får hemtjänst idag är både äldre och sjukare än på 1980-talet.
De äldre har fått betala med liggsår, ensamhet och näringsfattiga mikrovågsuppvärmda matlådor. De anställda med otrygga tillfälliga anställningar, slitsamma delade turer och en orimlig arbetsbelastning.
Det är en historisk satsning på äldreomsorgen. Den behövs, för det kommer att bli en historiskt tuff avtalsrörelse.
De som larmat om läget i äldreomsorgen har inte sällan fått höra att de svartmålar. Inte minst fackförbundet Kommunal, som organiserar en halv miljon välfärdsproffs. Däribland undersköterskorna: Sveriges största yrkesgrupp.
Sen slog coronakrisen till, och Kommunals skyddsombud fick äntligen lite strålkastarljus på de arbetsvillkor de tidigare förgäves försökt uppmärksamma.
Inte minst otrygga anställningar visade sig vara en katastrofal coronacocktail. Det visade sig att 40 procent av äldreomsorgens personal är visstidsanställda i Stockholm. Som inte vågade stanna hemma när de var sjuka, som tvingades pussla ihop sin inkomst med några timmar på ett boende på förmiddagen, några timmar på annat på eftermiddagen, och ett par timmar inom hemtjänsten till helgen. Förödande för smittspridningen.
Nu har regeringen vaknat, och den verkar även ha lyckats väcka skattesänkarna i C och L. Det är en historisk satsning på äldreomsorgen. Den behövs, för det kommer att bli en historiskt tuff avtalsrörelse. Kommunals medlemmar har höga förväntningar, och de har rätt att förvänta sig samhällets solidaritet.
Mitt i krisen lämnades äldreomsorgens undersköterskor och vårdbiträden ensamma i pandemins frontlinje. Även bokstavligen talat. Läkarna jobbade på distans, sjuksköterskorna var för få. Och det fanns ingen avlastning att få från sjukvården: inte ens svårt covid-19-sjuka äldre togs emot på sjukhusen. Istället var det undersköterskor och vårdbiträden som fick sitta och hålla de covid-sjuka i handen, medan de långsamt kvävdes till döds på boenden utan syrgas. De satt och höll handen, ofta helt utan skyddsutrustning. När det blev brist på munskydd och andningsmasker fördelades skyddsutrustningen efter antal högskolepoäng. Läkarna på sjukhusen först, timmisarna på äldreboendena sist.
Där satt de vid sängkanten och undrade om de stod näst på tur att smittas. Om de skulle våga krama sina barn på kvällen.
De förtjänar vår respekt. Och lite sjujäkla solidaritet.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
