Debatt Kyrkans skogsutredning kan få en avgörande roll för skogsbruket i Sverige
Det var visserligen ingen överraskning att Beatrice Rindevall såg positivt på kyrkans skogsutredning, men inte desto mindre leder utredningen fel. Jag är medlem i SNF och har skrivit en lång kommentar på Kyrkan och skogen. Ansvar, handling och hopp, som utredningen heter, och dessutom ett debattinlägg i Kyrkans Tidning. Låt mig få kortfattat återge mina synpunkter för Dagens Arenas läsare.
Kyrkans skogsutredning kan nämligen få en avgörande roll för skogsbruket generellt i Sverige.
Rindevall säger att en 20 procents neddragning av avverkningarna spelar stor roll för svenskt klimatarbete eftersom mer kol skulle bindas i skogen. Problemet är att skogens klimatneutrala och miljövänliga produkter hamnar utanför kalkylen: Trä som byggmaterial istället för cement, papper istället för plast, biobränsle istället för fossilt.
Tyvärr påverkar klimatförändringarna redan svensk skog negativt
Denna inramning av frågan är ganska vanlig: Bara skogen är med i bilden, inte produkterna; Trädens utandning av koldioxid tas inte med; Biologisk mångfald antas harmoniskt hjälpa klimatåtgärderna.
Forskare varnar nu för att lita för mycket till skogens kolbindning i klimatpolitiken – man kan inte slippa undan att eliminera fossila bränslen och cement. I grund och botten har den fundamentala skillnaden mellan kort och lång kolcykel suddats ut i argumentationen för sänkta avverkningar som lösning på klimatutsläppen. Det kol som släpps ut från fossilt material härstammar från den geologiska tidsåldern Karbon för cirka 300 miljoner år sedan. När detta förbränns inom loppet av några decennier kan inte skogarna hinna med hur mycket de än växer eller får stå. Växthusgaserna har ju ökat i atmosfären trots att både skogen och havet tagit ned en stor mängd koldioxid.
Restaurering, alltså återställning av förstörd natur, anser Rindevall kan bli ”människans immunförsvar mot klimatförändringarna”. Naturbetesmarkerna var antagligen de artrikaste markerna vi haft. De var som störst på 1700-talet och har sedan dess vuxit igen och blivit skog. Ska vi skörda dessa träd för återställningen? Vargbeståndet är begränsat till södra Sverige, ska vi släppa vargarna fria i samebyarna? Inom ramen för kalhyggesbruket har mängden död ved och andelen lövträd ökat. Är det inte så att vi kan kombinera kalhyggen med biodiversitet? Något som definitivt torrlagt många vattendrag är vattenkraftverken. Om dessa ”återställs” tar energisystemet ett jättekliv bakåt i klimatanpassning. Var finns ”immunförsvaret” i dessa fall?
Nu är det tyvärr så att klimatförändringarna redan påverkar svensk skog negativt (Skogsdata 24, s 62). Troligen har uppvärmningen lett till torka som gör att skogens tillväxt sjunker, att bränder och insektsangrepp blir vanligare och att stormar leder till fällningar i större omfattning. Sådana effekter talar emot att låta skogen stå, men det ställer oss också inför svåra val framöver: Om tillväxten sjunker så kan inte ens minskade avverkningar upprätthålla ett stabilt kolförråd eftersom avgångarna ökar av dessa skäl. Vi är dock inte där än och det finns en outnyttjad potential för biobränsle från skogen, men läget är besvärligt.
Därför uppmanade jag kyrkan att ställa skogsmark till förfogande för experimentell forskning i syfte att hitta botemedel mot torka och sänkt tillväxt.
Mats Bladh, tidigare docent vid Linköpings universitet och utredare på Energimyndigheten, författare till boken Vägskäl i svensk energihistoria.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
