Medan den globala jämlikheten ökar, går Europa i motsatt riktning. Enligt Branko Milanovic är ökad ojämlikhet ett recept på krig.
Nobelpristagaren Paul Krugman har utnämnt den förra världsbankekonomens och jämlikhetsforskaren Branko Milanovics »elefantkurva« till förra årets viktigaste diagram.
Den rika världens låg- och medelklass med stagnerande inkomster, de som nu röstar fram högerpopulister på löpande band, kläms mellan den fattiga världens nya starka medelklass och den rika världens allra rikaste, som ökat sina inkomster rejält.
I sin nya bok Global Inequality, menar Milanovic att en del av medelklassens stagnerande inkomster beror på att deras jobb utmanats av kineser och på teknologiutveckling. Det torde i dag vara en kontroversiell tes med tanke på att europeisk medelklass, som handlar mer med utlandet, inte alls sett en lika dålig utveckling reallönerna som amerikansk medelklass. Och eftersom välutbildade amerikaner också sett stagnerande löner, trots att de borde gynnas av teknikutveckling.
I stället tycks huvudförklaringen ligga i medvetna institutionella förändringar: antifacklig politik, finansavreglering, sänkta transfereringar.
Milanovic är också inne på den typen av förklaringar och hänvisar även till forskning om hur pengar påverkar amerikanska politiker att bortse från låg- och medelinkomsttagares intressen. Han ger en bild av USA som ett plutokratiskt samhälle där en säkerhetsstat håller människor i schack.
Milanovic bok visar tydligt hur de globala inkomstskillnaderna minskar i takt med att kinesiska löner utvecklats starkt. Det är en glädjande utveckling. Kommer den att hålla i sig när Kinas medelinkomst når över den globala medelinkomsten? Det beror egentligen på om Indiens inkomster börjar öka.
Det dystra budskapet från Milanovic är hans syn på hur de ökande inkomstklyftorna i rika länder i förlängningen leder till krig eller revolution. Han menar att mänsklighetens historia visar hur inkomstojämlikhet går i vågor: i goda tider samlas tillgångar ojämlikt, för att gå över i perioder av krig eller svält då alla återigen blir lika fattiga. Industrialismens ökande rikedomar OCH jämlikhet skulle förklaras med ökande efterfrågan på arbete, välfärdsstatens och utbildningens utbredning.
Just den stora efterfrågan på arbete som jämlikhetsskapare, är värd att lyfta fram i dagens värld av anemiska offentliga investeringar.
Milanovic konstaterar att vi skulle behöva beskatta kapital, men att kapitalets mobilitet och skatteflykt gör det svårt. Trots en i grunden positiv utveckling, när världen globalt blir mer jämlik, ser det dystert ut för den rika världen om ojämlikheten fortsätter öka.
I stället för att kräva ökad beskattning, vänder sig människor mot invandring. Och den rika världen är i Milanovics bok närmast predestinerad för nya krig och konflikter.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
