Är du feminist eller nationalist?

Anpassningen till Sverigedemokraternas retorik och hatsajterna i dess svans går inte längre att ta miste om.

Något har hänt med det svenska samtalet. Det har pratats om andrum från människor i behov av skydd. Det handlar i Almedalstalen om plikt och att göra rätt för sig som något svenskt. Det finaste av allt just nu är »de svenska värderingarna«.

Skiftet har gått snabbt, ungefär lika snabbt som omläggningen av den svenska migrationspolitiken. Från att Europa inte bygger murar, till att Sverige sätter upp ID-kontroller vid gränsen. Politiken och samtalet går hand i hand.

Det är inte bara politikers retorik som har ändrats. Expo har i sin senaste granskning tittat på hur högerextremisternas hatsajter har påverkat journalistiken. Och de ser en tydlig förskjutning – medierna har långsamt börjat köpa vissa delar av hatsajternas världsbild.

– Det ironiska med de här resonemangen är att först säger man: vi måste vara konsekvensneutrala, vi kan inte låta vår syn på Sverigedemokraterna prägla vad vi skriver. Sedan säger man: men eftersom det går så bra för SD måste vi rapportera på ett annat sätt, sa Expos Daniel Poohl på ett seminarium i Almedalen.

Erik Helmersson, ledarskribent på DN twittrade träffsäkert för någon dag sedan från Almedalsveckan: »Fråga till alla politiker då: Är du feminist? Fråga till alla politiker nu: Är du nationalist?«.

För vem minns inte den senaste valrörelsen när allt verkade handla om Feministiskt initiativs möjliga inträde i riksdagen, och alla politiker plötsligt blev feminister. Tidigare i veckan klev Ebba Busch Thor ut framför en svensk flagga bakom sig på Almedalsscenen och öppnade sitt tal med »Sverige, Sverige älskade land«. Från feminism till nationalism.

Hårdare flyktingpolitik, andrum, att vara nationalist. Det hänger ihop. Eller det har i alla fall kommit att göra det. Och i medierna handlar inte längre regeringsfrågan om hur blocken ska hålla Sverigedemokraterna borta från makten. I stället skrivs det spaltmeter om Moderaterna kommer att ta stöd av övriga alliansen eller av Sverigedemokraterna för att få bilda regering.

Och Moderaternas nej till samarbete med Sverigedemokraterna handlar inte längre om deras flyktingpolitik, för där ligger de båda partierna skrämmande nära varandra. Anledningen till att det inte går att samarbeta partierna emellan är att Jimmie Åkesson propagerar för högre bidrag, något som Moderaterna är emot.

Sammantaget ser vi en obehaglig och farlig utveckling. För finns det svenska värderingar, som är något bra, då måste det innebära att det finns andra värderingar som är dåliga. Det underliggande budskapet blir då att de dåliga värderingarna är de som kommer med asylinvandringen. Eller vad menar egentligen Stefan Löfven och Anna Kinberg Batra när de lyfter fram vissa värderingar som svenska?

Hårdare flyktingpolitik, andrum, att vara nationalist. Anpassningen till Sverigedemokraternas retorik och hatsajterna i dess svans går inte längre att ta miste om. Den sker hos politiker och den sker i medier.

Och så förflyttas sakta ett offentligt samtal. Vi får akta oss väldigt noga för att politiken inte ska följa efter.