LEDARE Frihet och framstegsanda eller klimatkatastrof? Berättelsen om bilen är intimt förknippad med hur vi ser på samhället. Efterkrigstidens svindlande teknologiska landvinningar gjorde det möjligt för allt fler att äga en bil.
Inom loppet av några decennier hade större delen av västvärlden omvandlats i grunden.
Men snarare än att utforma bilen efter mänskliga och samhälleliga behov byggdes hela länder om efter bilen. Konsekvenserna lever vi med: pärlband av motorvägar och köplador som förenklar konsumtion men eldar på utsläpp av växthusgaser.
Vi är helt enkelt fast i ett samhälle ingen kunde föreställa sig – eller ville ha.
Tillbakablicken är viktig för att förstå hur vi ska förhålla oss till vår tids stora teknologiska skiften – inte minst när det gäller AI, artificiell intelligens.
I boken ”Liv 3.0 – att vara människa i den artificiella intelligensens tid” nystar kosmologen och fysikern Max Tegmark i hur mänskligheten kan förhålla sig till teknologin. Enligt Tegmark behövs ett demokratiskt samtal om hur vi tillämpar den artificiella intelligensen. Annars riskerar den att användas på långt fler områden än vi hade föreställt oss – just för att den finns. Tegmarks bok har väckt stor debatt, inte minst inom världens teknikkluster, och nyligen blev det klart att innehållet också kommer att bli en teveserie.
”Teknik ger livet möjlighet att blomstra – eller att förstöra sig självt”, skriver Tegmark. Erik Brynjolfsson, chef för MIT Initiative On The Digital Economy, är inne på samma spår: ”Den makalösa kraft som den artificiella intelligensen har släppt loss medför att de kommande tio åren kan bli mänsklighetens bästa – eller värsta.”
Företagen som utvecklar och säljer artificiell intelligens representerar inte samhällsnytta eller allmänintresse.
Varningarna är värda att ta på allvar. I ett reportage i The New York Times varnar aktivister, forskare och journalister för riskerna med illvillig tillämpning av AI. På Amazon protesterade anställda mot att bolaget sålde teknologi för ansiktsigenkänning till polisen. Tusentals AI-forskare har skrivit på ett upprop mot autonoma vapensystem.
Den svenska regeringens nationella strategi för artificiell intelligens pekar ut riskerna för rättsstaten och demokratin. I Kina tillämpas exempelvis AI på individnivå genom ett system som betygsätter hur varje medborgare beter sig i samhället. Allt från konsumtionsmönster till lagbrott registreras för att räkna ut varje individs potentiella rättigheter.
Så varför pratar vi så lite om vår tids kanske viktigaste teknologiska, sociala och ekonomiska språng? Kanske för att det ännu är svårt att greppa konsekvenserna.
Det är nämligen en sak att föreställa sig artificiell intelligens i begränsad skala: ett kylskåp som räknar ut och berättar när du behöver handla mjölk, en algoritm i mobilen som plockar fram ett nummer ur mejlkorgen när någon ringer.
Men vad händer med oss när den artificiella intelligensen når en kapacitet som är övermänsklig? Annorlunda uttryckt: hur ska vi hantera AI som långt överskrider vår egen intelligens?
En sak är säker: vi kan inte upprepa misstaget med tidigare teknologiska skiften. Företagen som utvecklar och säljer artificiell intelligens representerar inte samhällsnytta eller allmänintresse. ”Kapitalismens krafter fortsätter att pressa företagen mot större vinster”, konstaterar Meredith Walker vid AI Now Institute klarsynt.
Snarare än att naivt och romantiskt förblindas av den artificiella intelligensen måste vi börja prata om vad vi ska ha den till. Annars riskerar vi att upprepa misstagen från efterkrigstiden. Dagens och morgondagens skifte kräver svar på vad som händer med arbetsmarknaden och demokratin. Och inte minst: finns den artificiella intelligensen till för oss – eller vi för den?
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
