debatt Nykterhetsrörelsens stora betydelse för det demokratiska genombrottet för 100 år sedan verkar vara ett obekvämt ämne, trots att rörelsen vägde tyngre än både arbetarrörelsen och frikyrkorörelsen, skriver Åke Wredén.
Hundraårsminnet av det demokratiska genombrottet är inte så bekvämt för alla att fira. Dagens partier har ju sin historia.
Liberaler och Socialdemokrater drev igenom parlamentarism och allmän rösträtt. Moderaterna försökte, under dåvarande partinamn, bevara graderad kommunal rösträtt som verktyg för att bakbinda en parlamentarisk regering stödd på andra kammaren.
Men ännu svårare att minnas verkar vara hur tungt nykterhetsrörelsen vägde då självstyrelsen i kommuner och rikspolitik breddades, med lika rösträtt oavsett inkomst och samhällsställning.
I höst blir det 100 år efter det verkliga avgörandet. Regeringen Edén fick, efter uppgörelse i ett riksdagsutskott, igenom sina förslag om allmän och lika rösträtt.
I andra kammaren, som regeringen stödde sig på, tillhörde ett flertal nykterhetsrörelsen, de var många i båda regeringspartierna och hade stort inflytande.
De var fler än de som hörde till arbetarrörelsen, som i sin tur var fler än de som hörde till frikyrkorörelsen. Riksdagshögern vek sig, under intryck av dels folkrörelsernas opinionsmässiga kraft, dels sammanbrottet för den tyska militärmonarkin, ett författningsideal i radikala delar av antiparlamentarisk höger.
Riksdagen själv kommer att högtidlighålla 100-årsminnet, Olof Kleberg skrev om det här i Dagens Arena (26/2). I övrigt kan det bli halvhjärtat eller tyst med jubilerandet.
Det de verkligen var rädda för var inte att kvinnor skulle rösta, utan att den fattiges röst hade samma tyngd som den rikes.
Ibland talas det helst om det minst omstridda, kvinnlig rösträtt. Det demokratins motståndare, i byråkrati, i militär, på universitet, i delar av näringslivet och inte minst på kungliga slottet, verkligen var rädda för var ju inte att kvinnor skulle rösta. Det de lade stor kraft på att motverka var att regeringen skulle bli beroende av en riksdag som var vald så att den fattiges röst hade samma tyngd som den rikes.
I detta var nykterheten inte en isolerad hälsofråga. Det engagemanget var en del av något bredare, demokratisering, föreningsfrihet, folkbildning och frihandel.
Allt i det paketet var en del av att lyfta landet ur social misär och djupa klassklyftor. Det insågs i stora befolkningsgrupper att den personliga livsstilen möjliggjorde och förstärkte en social och ekonomisk utveckling som kunde uppnås genom näringsliv, teknik, facklig och annan organisation och inte minst skola. Styrkan kom också av hur nykterhetsrörelsen hade fått ganska stor uppslutning bland arbetare, lantbruksbefolkning och egenföretagare.
Nykterhetsrörelsens avsevärda betydelse för demokratiseringen är ett obekvämt ämne på rätt många håll i dag, i den mån den kunskapen inte blivit helt bortträngd. Med ökad produktivitet och starkare skattebaser blev det lättare att tappa bort hur attityder och livsstil kan antingen förstärka eller undergräva det som välfärdspolitik, utbildning och offentlig service kan ge av överbryggade klyftor, bättre hälsa och ökad levnadsstandard.
I politisk diskussion bagatelliseras eller förnekas nu både alkoholens och narkotikans betydelse för ojämlikhet och ohälsa.
I politisk diskussion bagatelliseras eller förnekas nu både alkoholens och narkotikans betydelse för ojämlikhet och ohälsa. Juristernas, universitetens samt stats- och kommunbyråkratins perspektiv har fått ett övertag i samhällsdiskussionen – och de flesta slags folkrörelser nedvärderas.
Det har inte bara historiskt intresse hur det personliga, det religiösa, det föreningsmässiga och fackliga samt det politiska sammantaget lyfte Sverige till demokrati och minskade klyftor. Det underlättades materiellt av teknik, företagande och frihandel, samt politiskt av hur riksdag, kommunal självstyrelse, tryckfrihet och rättssäker förvaltning hade blivit fasta, delvis grundlagsfästa traditioner. En rad länder i bland annat Östeuropa skulle ha lättare att lyckas ifall de tog till sig mer av sådana lärdomar. Nykterhetsrörelse skulle de också må bra av.
Men det här perspektivet skulle även kunna göra stor nytta för snabbare etablering i ett nytt land: personliga val av livsstil, organisation, skola och öppenhet i arbetsmarknad och näringsliv kan verka åt samma håll. Då kan de lyfta människor och hela samhällen.
Åke Wredén
Tidigare politisk skribent i Nerikes Allehanda och Eskilstuna-Kuriren (lib.)
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
