Trumps tidigare ministrar och rådgivare har aviserat att USA kan lämna med honom som president. Det kommer ställa krav på EU.
Sedan Joe Biden blev president i USA har de transatlantiska relationerna väsentligt förbättras. Det beror delvis på att han inte är Trump och att han ses som en hederlig person med respekt för amerikanska lagar och regler, men också på att han förstår värdet av internationellt samarbete. ‘
Inför Rysslands brutala invasion av Ukraina togs dagliga kontakter över Atlanten och sedan själva krigsutbrottet har samordningen fungerat utmärkt, både vad gäller stödet till Ukraina och sanktionerna mot Ryssland. EU, USA och de allierade talar samma språk och står eniga. Mellan den amerikanske presidenten och kommissionens ordförande Ursula von der Leyen finns en varm och personlig relation. Hon är ”den som amerikanerna ringer när de vill tala med Europa”.
Därför biter européerna ihop och kritiserar ytterst försiktigt IRA och andra handelshinder
På andra områden gnisslar det dock. I realiteten är mycket av den politik som Biden bedriver på handelsområdet närmast identisk med Trumps. Inga frihandelsavtal ska slutas, att förenkla för marknadstillträde och ta bort tullar tillhör en förlegad syn på frihandel, har säkerhetsrådgivaren Jake Sullivan sagt. Tullarna mot Kina är kvar och allt fler exportrestriktioner har utfärdats. Politiseringen av handelspolitiken har skärpts ytterligare och Bidens administration talar om vikten av ”friendshoring”, det vill säga att alla led i leverantörskedjan skall komma från säkra länder, vänner. Biden, liksom tidigare Trump, bryter mot de multilaterala spelregler och WTO-normer som USA en gång tog initiativ att utforma. Trycket på Europa och omvärlden att välja sida mellan USA och Kina är stort.
Det amerikanska programmet IRA (Inflation Reduction Act) är välkommet på det sätt att det är en unik satsning på klimatsmart teknologi och energi, men akten innehåller flera diskriminerande element och lockar över europeiska företag med skattesubventioner och andra förmåner på ett sätt som fått många européer att morra. Det riskerar också att dra i gång ett globalt statsstödsrace.
Men – kriget i Ukraina och sanktionerna mot Ryssland har svetsat samman Europa och USA. Sammanhållningen är viktig eftersom tydliga sprickor i den transatlantiska länken endast skulle gynna Putin. Därför biter européerna ihop och kritiserar ytterst försiktigt IRA och andra handelshinder, i alla fall offentligt.
Inför det amerikanska valet om ett drygt år ser det ut att stå mellan Biden och Trump – igen. Hur osannolikt det än kan verka, står Trump stark trots alla rättsfall och det är inte omöjligt att han – återigen – blir USA:s näste president. Det måste EU förbereda sig för. En administration med Trump kommer inte att stödja Ukraina, republikanerna ser inte Ukrainas seger som ett säkerhetsintresse och menar att pengarna kan användas till annat. Européerna kommer då att behöva ta ett väsentligt större ansvar för sitt grannskap och även för själva NATO, som Trumps säkerhetsrådgivare nyligen antydde USA skulle lämna med Trump som president.
Trump och hans tidigare ministrar och rådgivare har aviserat ytterligare en skärpning av handelspolitiken – det talas om att generellt införa 10 procents tull på samtliga importvaror (i dag är de i genomsnitt 3 procent). Detta har Trump gjort förut (på stål och aluminium) och hänvisat till ”skydd för inre säkerhet”, något som förkastades av WTO. En sådan massiv tullhöjning skulle få enorma effekter på världshandeln, och knappast heller gynna USA. Vi skulle se motåtgärder från Europa och Kina, något som kan eskalera till ett globalt handelskrig.
Europa behöver ta ett större samlat ansvar för säkerhetspolitiken med mer stöd till Ukraina och en ambitiös återuppbyggnadsplan. Det blir nödvändigt att ytterligare fördjupa alliansen med andra vänner genom handelsavtal och annat samarbete. Internationella organisationer måste stärkas och reformeras. Det kan bli fyra år till med Trump. Frågan är om omvärlden och de amerikanska institutionerna klarar det.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
