söndagskrönikan En del går till jobbet som vanligt för att de måste. Andra, de som kan, jobbar hemma. Och en växande grupp har inte något jobb alls. Arbetsmarknaden har blivit tydligt tredelad under pandemin, skriver Anna Danielsson Öberg.
Siffrorna från Arbetsförmedlingen i veckan var minst sagt nedslående. Hittills under pandemin har 124 000 personer varslats om uppsägning och mer än en halv miljon har skrivit in sig som arbetslösa. Det är rekordmånga och som vanligt handlar det främst om personer med lägre utbildning.
Bland de arbetslösa har 180 000 varit det i ett år eller mer och räknas därmed som långtidsarbetslösa. Och ytterligare 100 000 av de arbetslösa är i riskzonen för att bli långtidsarbetslösa. Det betyder att de som redan var arbetslösa när pandemin drabbade Sverige eller som blev det tidigt, riskerar att hamna allt längre bak i kön när de ska konkurrera om jobben med ”nyarbetslösa”. Historiskt har det visat sig att det finns inget svårare än att minska långtidsarbetslöshet, när den uppstår.
Samtidigt som läget på arbetsmarknaden har försämrats under det senaste året pågår förändringen av Arbetsförmedlingens verksamhet. Så kallade fristående aktörer – privata företag – ska successivt ta över olika former av insatser för de arbetslösa. Den förändringen är redan genomförd i ett 30-tal kommuner, enligt tidningen Arbetet, och ska intensifieras under våren. I bästa fall underlättas aktörernas arbete med att efterfrågan på arbetskraft ökar i takt med att pandemin klingar av. Men då gäller det att de som blivit arbetslösa har fått den kompetens som företagen efterfrågar om de ska få jobb.
Anmälningarna handlar om att anställda utsätts för smitta.
Bland de som har jobb är det många som inte alls har kunnat hörsamma Folkhälsomyndighetens uppmaning att arbeta hemifrån. Enligt LO-rapporten Vi som inte jobbade hemma är det nio av tio personer i LO-yrken som har jobb som bara kan utföras på plats. De flesta kan dessutom inte undvika sociala kontakter i jobbet. Mest utsatta anses LO-kvinnorna vara. Merparten arbetar i så kallade kontaktyrken och träffar hela tiden patienter, barn eller äldre. Enligt rapporten har kvinnorna haft svårt att få tag på skyddsutrustning samtidigt som arbetsbelastningen ökat och möjligheten till återhämtning minskat. Utvecklingen det senaste året kan leda till vad LO kallar en hälsoskuld. Ohälsan och därmed sjukfrånvaron kan komma att öka. Också andra, bland annat Vårdförbundet, varnar för att den höga arbetsbelastningen som pandemin orsakat riskerar att leda till ökad sjukfrånvaro eller att anställda helt enkelt slutar.
Den grupp som åtminstone fysiskt mår bäst är de tjänstemän som arbetar hemifrån. Eftersom de inte är exponerade för andra i lika hög grad som arbetare är risken för smitta lägre. Och det är i sig en positiv hälsoeffekt som inte går att bortse från. Men hur alla som arbetar hemifrån mår i övrigt vet vi ännu så länge ganska lite om. Det som är helt klart är att det ansvar som arbetsgivarna har för sina anställdas fysiska och sociala arbetsmiljö är betydligt svårare att upprätthålla – och kontrollera vid distansarbete. Att döma av bilder i sociala medier kan det vara lite hur som helst när det till exempel gäller ergonomin. Strykbrädor blir ståbord och sängen skrivbord. Arbetsbelastning och utrymme för återhämtning tycks också variera. Många hävdar att de jobbat mer under det senaste året. Samtidigt uttrycker många att de upplever att tiden med familjen ökar när resor till och från jobbet inte längre är nödvändiga.
Nu visar siffror från Arbetsmiljöverket att antalet coronarelaterade ärenden har ökat kraftigt i år. Hittills har nästan 10 000 ärenden kommit in. Det är nästan dubbelt som många som kom in under hela förra året. Vård, omsorg, skola, livsmedelshandel och kollektivtrafik är vanliga arbetsplatser och anmälningarna handlar om att anställda utsätts för smitta.
Vad allt det här leder till vet ingen – och tyvärr är det långt kvar innan vaccinet ger tydlig effekt. Men börjar det ändå inte bli dags att prata om hur olika pandemin slagit mot arbetsmarknaden och vilka effekter det kan få i framtiden?
Anna Danielsson Öberg är författare och frilansjournalist med lång erfarenhet av arbetsmarknadsbevakning
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
