Arbetstidsförkortning med sänkt heltidsmått är bra för Sverige

Debatt Arbetstidsförkortning med sänkt heltidsmått är inte bara en rättvisefråga för alla löntagare – det är en jämställdhetsfråga. Det skriver ordförande för Handels, Kommunal och Transport.

Jämställdhet och framtidshopp stavas arbetstidsförkortning med sänkt heltidsmått. Medlemmarna i Handels, Transport och Kommunal har slitit för Sverige. Nu är det dags för samhället att sträcka ut en hand och på riktigt ta itu med frågan om arbetstidsförkortning i allmänhet och sänkt heltidsmått i synnerhet. Det handlar om medlemmarnas välstånd och mående, men det handlar också om ett hållbart arbetsliv på lång sikt.

Det finns idag stora grupper på arbetsmarknaden som har möjligheten att jobba flexibelt. Man kan lämna lite närsomhelst på förskolan och jobba på pendeltåget, man kan gå hem en timme tidigare från jobbet och ta helg tidigare på fredagar. Arbetstidsförkortning är i praktiken redan möjligt för vissa grupper, något vi såklart ska glädjas åt – men alla har inte den möjligheten.  Medlemmarna i våra förbund jobbar tuffa pass inom vården, transportsektorn och inom handeln. Arbetstiden är hårt kontrollerad och möjligheten att åka hem ens tio minuter tidigare för att hämta på fritids är mycket begränsad.

På Island har man på bara några år kortat normalarbetsveckan från 40 timmar till 32–36 timmar

Arbetstidsförkortning med sänkt heltidsmått är inte bara en rättvisefråga för alla löntagare – det är en jämställdhetsfråga. Den svenska 40-timmarsveckan infördes i ett hemmafrusamhälle där nära hälften av alla vuxna kvinnor fortfarande stod utanför arbetskraften. Sedan dess har kvinnors sysselsättningsgrad ökat dramatiskt. Det är mycket positivt och något alla politiska partier säger sig stå bakom, men för ett typiskt hushåll har det i praktiken inneburit en fördubbling av den totala arbetstiden. Denna omöjliga ekvation missas när man bara tittar på arbetstid per arbetare.

I ett hushåll med två arbetare går det obetalda hushållsarbetet helt enkelt inte ihop med att två arbetar heltid. Då blir det oftast kvinnan som får gå ner i arbetstid för att det hela ska funka. En kortare arbetsvecka skulle göra vardagen lättare att få ihop då båda skulle ha mer tid till återhämtning, vardagssysslor och socialt liv. Vill vi på allvar ha en modern och jämställd arbetsmarknad måste vi också modernisera arbetstidsmåttet.

Politiken och arbetsgivarna behöver lyssna till framgångssagor runt om i Europa. Våra grannländer Norge och Danmark har redan klart kortare heltidsmått och på Island har man på bara några år kortat normalarbetsveckan från 40 timmar till 32–36 timmar för anställda i offentlig sektor. I en stor genomgång av europeiska arbetstidsförkortningar mellan 1995 och 2007 konstaterade forskare knutna till OECD att de inte kunde se någon negativ effekt alls på den ekonomiska tillväxten. På samhällsnivå ger kortare arbetstid nämligen inte bara kostnader utan också vinster i form av minskade transfereringar, bättre hälsa och ökad produktivitet.

Europa mullrar med arbetstidsförkortningsfrågan – vi får inte halka efter.  Det är dags för kortare arbetstider och ett samhälle där man arbetar för att leva, snarare än lever för att arbeta. När våra medlemsgrupper mår bra så mår även samhället bra.

Arbetstidsförkortning med sänkt heltidsmått: helt enkelt bra för Sverige.

Linda Palmetzhofer, ordförande för Handelsanställdas förbund

Malin Ragnegård, ordförande Kommunal

Tommy Wreeth, ordförande Transportarbetareförbundet