debatt Att socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi vill höja den allmänna pensionen är bra. Men att välja en snabblösning via höjt pensionstillägg riskerar att motverka sitt eget syfte, menar försäkringsfacket Forenas Anders Johansson och Håkan Svärdman.
Pensionerna ska höjas för ”vanliga löntagare” senast år 2021. Det lovade socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi i söndagens avsnitt av Agenda i SVT. Höjningen ska ske genom att ett pensionstillägg på cirka 600 kronor införs för alla som har en allmän inkomstpension mellan 9000 – 17 000 kronor i månaden. Att socialförsäkringsministern vill höja den allmänna pensionen är bra, men pensionstillägget riskerar att motverka sitt eget syfte.
I intervjun i Agenda var Shekarabi tydlig med att ett långt arbetsliv ska märkas i pensionskuvertet. Just det är också den grundläggande idén bakom Sveriges pensionssystem. Hur mycket man betalar in till systemet ska påverka hur hög pensionen blir. Men sambandet mellan arbete och pension har försvagats. Idag får den som jobbat heltid med medelinkomst i 40 år bara 700 – 1 500 kronor mer i pension i månaden, än vad den som inte jobbat alls får. Genom att införa ett pensionstillägg för vissa grupper kommer sambandet mellan vad vi betalar in och vad vi sedan får ut i pension att bli ännu svagare.
Vill Socialdemokraterna åtgärda de sjunkande pensionerna på riktigt måste de gå till problemets rot och höja pensionsavgiften.
Vill Socialdemokraterna åtgärda de sjunkande pensionerna på riktigt måste de istället gå till problemets rot och höja pensionsavgiften – den del av lönen som sätts av till den allmänna pensionen varje månad. Genom att höja pensionsavgiften från dagens 17,21 procent till 18,5 procent skulle arbetets betydelse för pensionen öka. Dagens pensionärer skulle få i genomsnitt 900 kronor mer i månaden, och morgondagens pensionärer ca 1 500 kronor mer i månaden.
Att höja pensionsavgiften är också något som Ardalan Shekarabi sagt att han vill. Men för att genomföra det behöver han få med sig Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Alla förändringar som berör själva pensionssystemet måste nämligen beslutas enhälligt i Pensionsgruppen där samtliga partier utom Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna ingår.
Att ro i land stora reformer över partigränserna är ingen enkel sak. Det har regeringsbildningen och den följande januariöverenskommelsen visat. Men i ett läge där pensionerna sjunker och väljarnas missnöje växer, då måste Pensionsgruppen kunna samla sig och agera.
Förutom högre pensioner för vanliga löntagare ger en höjning av pensionsavgiften flera andra vinster som både vänster- och högerpartier kan gilla. När fler kan leva på sin intjänade pension minskar exempelvis beroendet av bidrag. Pensionerna blir också mer jämställda eftersom avgiftshöjningen kommer få stor effekt på kvinnors pensioner som i regel är lägre än mäns. När hushållens inkomster ökar stärks dessutom kommunernas ekonomi. En effekt som inte går att underskatta nu när kommuner och regioner inom tre år förväntasbehöva ett tillskott på minst 43 miljarder kronor för att upprätthålla dagens kvalitet på verksamheten.
Den största vinsten går dock inte att mäta i pengar. En reform som stoppar de sjunkande pensionerna och gör att många års hårt slit märks i det orange kuvertet, kommer återupprätta väljarnas förtroende. Både för pensionssystemet och för partierna i Pensionsgruppen. Vi ställer vårt hopp till er nu. Det är dags att låta vanliga människors pensioner gå före det politiska spelet!
Anders Johansson, förbundsordförande, försäkringsfacket Forena
Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef, försäkringsfacket Forena
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
