Jag välkomnar att flickaperspektivet stärks i FN:s nya framtidsmål, skriver barn-, äldre och jämställdhetsminister Åsa Regnér (S).
Som barn-, äldre och jämställdhetsminister känns det viktigt att uppmärksamma internationella flickadagen. Barn- och jämställdhetperspektivet förtjänar den dagen, liksom alla dagar, ett tydligt fokus.
Internationella flickadagen är imorgon. Dagen är instiftad av FN för att uppmärksamma flickors särskilt utsatta situation. Därför har jag blivit inbjuden för att delta i Flickaplattformens arrangemang och det ser jag fram emot.
Jag hade förmånen att vara med vid FN:s fjärde kvinnokonferens i Beijing 1995. Då antogs Pekingplattformen som är ett tilläggsdokument till FN:s kvinnokonvention.
Flickors situation uppmärksammades särskilt med skrivningar om att avskaffa diskriminering när det gäller arvsrätt, utbildning, hälsovård och tillgång till mat men även texter om vikten att motverka kulturella attityder och sedvänjor som till exempel könsstympning och barnamord på flickor.
Då, 1995, hade vi ett tydligt fokus på flickors särskilt utsatta situation och det var flera tydliga skrivningar om the ”girlchild”. Dessvärre måste jag konstatera att inte tillräckligt har hänt under de 20 år som gått. Detta gäller både internationell, men även nationell nivå.
Barns rättigheter är en fråga om här och nu. Barndomen, tonårstiden, uppväxten – är inte endast en transportsträcka till ett produktivt vuxenliv. Barnkonventionen slår tydligt fast hur barns rättigheter ska respekteras och tillvaratas. Till detta måste vi dock lägga kunskapen om de könsspecifika skillnader som gör att flickor är särskilt utsatta och att även pojkar som grupp har särskilda behov.
Att tala om flickors situation i relation till egenmakt och kontroll är fortfarande kontroversiellt i många delar av världen. Att tala om flickors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter kan vara onämnbart. Jag tror dessvärre att motståndet gjort att flickors rättigheter kommit i skymundan.
Inte heller i Sverige har vi inte tillräckligt uppmärksammat våld i nära relationer mot flickor, sexualiserat våld och näthat. Det hedersrelaterade våldet och förtrycket drabbar framförallt flickor och kvinnor och vi har fortfarande utmaningar då det gäller unga tjejers psykiska ohälsa.
Jag är minister i världens första feministiska regering, för mig och oss i regeringen är det självklart att uppmärksamma könsspecifika skillnader. Nyligen diskuterade forskare, politiker och tjänstemän Barnombudsmannens rapport om skillnader mellan pojkars och flickors skolresultat och psykiska hälsa.
Flickor presterar bättre än pojkar i skolan, men mår sämre.
Om det skall vara möjligt att göra skillnad och fatta riktade och effektiva beslut så måste vi ha underlag för att göra analyser som stämmer med verkligheten, därför framhåller vi att könsuppdelad statistik är en nödvändighet.
I regeringens föreslagna skolsatsningar med fler lärare och en utbyggd skolhälsovård förutsätter vi att hänsyn tas till könsspecifika skillnader och att både flickors och pojkars situation uppmärksammas.
I onsdags mottog jag utredningen Mål och myndighet – en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken. Den framtida jämställdhetspolitiken måste inkludera alla åldrar. Vi har även gett Barnombudsmannen i uppdrag att inhämta flickor och pojkars egna erfarenheter av ojämnställdhet. För mig kommer det att vara viktig kunskap att ta med i det fortsatta arbetet.
25 september antog FN nya framtidsmål. Mål nummer 5 är “Uppnå jämställdhet och stärka alla kvinnors och flickors egenmakt”.
Jag välkomnar att flickaperspektivet stärks!
Åsa Regnér, barn-, äldre och jämställdhetsminister
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
