Debatt Barn med funktionsnedsättningar stora förlorare, skriver företrädare för Humana assistans.
Fler personer med funktionsnedsättning skulle få personlig assistans – och det gällde framför allt barn. Så var löftet för två år sedan. Verkligheten har blivit en helt annan. I stället för 2 000 fler assistansberättigade är det i dag 37 färre personer i Sverige som får den frihet assistansen innebär. 123 fler barn har fått assistans – långt från målet om 800.
Ett huvudproblem är kvaliteten på den ansvariga myndighetens utredningar. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) visar att flera brister kvarstår i Försäkringskassans arbetssätt. Detta riskerar att drabba barn som redan kämpar med stora utmaningar i sin vardag.
Rättigheter riskeras
Lagändringarna om ”stärkt assistans” som trädde i kraft i januari 2023 syftade till att utvidga rätten till personlig assistans. Fler ansökningar om assistansersättning beviljades också under årets första månader, men ökningen avtog snabbt, och det är oklart om förändringarna faktiskt leder till långsiktig förbättring. Kraven för att beviljas tid för de nya grundläggande behoven är fortfarande mycket höga. Försäkringskassan har svårt att bedöma dessa krav, vilket riskerar att rättigheter förvägras de barn som behöver dem mest.
Ett annat problem är hur schablonavdraget för föräldraansvar ska tillämpas. Avdraget på det beräknade assistansbehovet ska motsvara det normala föräldraansvaret för ett barn (och övergick 1 januari 2023 från individuella bedömningar till en åldersbaserad schablon). Fler barn får utökad assistans efter att föräldraavdraget halverades 1 januari 2024, men det är alldeles för lite och för sent sett till vad ”stärkt assistans” utlovades att bli. ISF påpekar också att regelverket är otydligt. Otydliga regler ger inte bara osäkerhet för barn och deras familjer – det underminerar också förtroendet för hela systemet.
Försäkringskassan brister också i att lyssna på barnen. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) rekommenderar Försäkringskassan att utveckla arbetet med att göra barn delaktiga i utredningen av det egna ärendet. Det innebär bland annat att ge praktiskt stöd till försäkringsutredarna om hur barn ska komma till tals, även barn som har en nedsatt kommunikationsförmåga.
Barn komma till tals
Att barns röster inte hörs tillräckligt är oacceptabelt i ett rättssamhälle. Att barn själva får komma till tals är avgörande för att skapa en korrekt bild av deras behov och för att garantera att besluten som tas faktiskt är rättvisa.
Fler hembesök är en lösning, som också ISF föreslår. Det ger försäkringsutredarna bättre insyn i barnens verkliga livssituation och förbättrar förutsättningarna för att barnen ska kunna delta i processen. Trots detta görs färre hembesök idag än före pandemin – en nedgång som måste vändas. Regeringen och Försäkringskassan måste nu agera. Regelverken kring schablonavdraget för föräldraansvar måste bli tydligare, och barns delaktighet i utredningar måste stärkas. Införande av en rättssäker regelbundenhet i omprövningar av tidigare beviljad assistans är också angeläget. Allt detta är nödvändiga krav för att säkerställa att barn med funktionsnedsättningar får det stöd de har rätt till.
Rätten till personlig assistans handlar om att ge barn möjligheten att leva ett värdigt liv. Det är inte bara en juridisk, utan också en moralisk, skyldighet. Försäkringskassan måste ta sitt ansvar och reformera sitt arbetssätt – barnens framtid är beroende av det.
Hans Dahlgren, vd Humana Assistans
Marika Lindblom, chef tillsyn och juridik Humana Assistans
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
