debatt De gymnasiala yrkesutbildningarna lider av flera allvarliga systemfel. Ett problem är att det är för få elever på yrkesprogrammen. Trots att arbetsmarknaden ropar efter yrkesutbildade minskar andelen som går i ett yrkesprogram för varje år, skriver Sten Svensson.
I dag är det ett överutbud av utbildningsplatser på program som inte leder till jobb samtidigt som det är för få utbildningsplatser i de program som arbetsmarknaden faktiskt efterfrågar.
Dessutom finns det bristande kvalitet på flera håll. Skolinspektionen har riktat mycket allvarlig kritik under många år till flera av de skolkoncerner som bedriver yrkesprogram.
Konkurrensen om eleverna har inneburit att det kommunala utbudet av utbildningsplatser och program har skurits ned. Tidigare kunde kommunerna planera utbudet och dimensioneringen av olika program efter samhällets behov, i dag är det i det närmaste omöjligt.
Den största minskningen inträffade när den allmänna högskolebehörigheten togs bort från yrkesprogrammen 2011.
I slutet av 1980-talet var det ungefär lika stor andel av eleverna som gick på ett studieförberedande program som på ett yrkesförberedande. Då kunde alla elever som fått betyg i alla ämnen i grundskolan komma in på ett nationellt program i gymnasieskolan. Sedan dess har en rad politiska beslut stängt ute allt fler elever från yrkesprogrammen och därmed från ett inträde i arbetslivet. Den största minskningen inträffade när den allmänna högskolebehörigheten togs bort från yrkesprogrammen 2011.
De insatser som hittills satts in av regeringen och branschorganisationerna har varit bra men de har inte förmått vända trenden, det måste det till insatser på systemnivå. I rapporten Så rustar vi för framtidens bransch, utgiven av Byggnads, finns en lång rad förslag:
- Samhället måste återta besluten och kontrollen över yrkesutbildningarna. Det behövs en statlig regional planering av gymnasieskolans dimensionering, programutbud och antagning som också omfattar de fristående huvudmännen. I varje större kommun ska eleverna kunna välja ett kommunalt alternativ i de stora programmen.
- Återinför högskolebehörigheten. De flesta unga inser att de kan komma att behöva byta yrke och bransch efter ett antal år i yrkeslivet och då är högskolebehörigheten guld värd.
- Dagens krav för inträde i gymnasieskolan måste avvecklas. Ge elever med luckor i kunskaperna mer lärarresurs och möjligheter att klara studierna både i grund- och gymnasieskolan. När samhället kräver en genomgången gymnasieskola för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden ska alla ska ges tillräckligt med stöd för att klara det.
- Se över introduktionsprogrammen. Många av de elever som går på ett introduktionsprogram skulle kunna fungera mycket väl på ett yrkesprogram.
Även den lokala samverkan med arbetslivet måste stärkas. Låt handledarna få utbildning på gymnasieskolorna och ta också in företrädare från arbetslivet i undervisningen.
Att få välfungerande gymnasiala yrkesutbildningar och tillräckligt med utbildningsplatser i de program som samhälle och yrkesliv så väl behöver, måste prioriteras av riksdagspartierna. Det är avgörande inte bara för många ungas framtid, utan också för att Sverige ska kunna säkra viktig kompetens.
Sten Svensson
fd chefredaktör för Lärarnas tidning
medlem i Nätverket för en likvärdig skola
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
