Att skicka migranter till länder utanför EU riskerar rättssäkerheten, skriver Mikael Bertilsson.
I takt med att migrationen till Europa fortsätter att vara en het politisk fråga, trycker den svenska regeringen på för att skapa återvändandehubbar utanför EU. Förslaget, som presenterats av statsminister Ulf Kristersson, innebär att migranter som fått avslag på sina asylansökningar ska skickas till dessa centraliserade platser i väntan på utvisning. Trots den politiska intentionen att minska antalet migranter som stannar illegalt i Europa, väcker detta förslag allvarliga frågor om rättssäkerhet och mänskliga rättigheter.
Det riskerar att förvärra den humanitära krisen, snarare än att lösa den
Flera människorättsorganisationer, inklusive Amnesty International, har redan påpekat att förslaget strider mot både EU-lag och internationell rätt. Enligt 1951 års flyktingkonvention har människor rätt att få sin asylansökan prövad innan de kan utvisas, och denna process ska ske på ett rättssäkert sätt. Att skicka migranter till länder utanför EU där deras rättigheter riskeras blir ett allvarligt brott mot denna grundläggande princip. Den internationella rättens skydd för de mest utsatta måste stå i centrum för all asylpolitik, inte förflyttas utanför unionens gränser.
För migranter som söker skydd i Europa är återvändandehubbar inte bara en byråkratisk lösning; de innebär ofta en livsfarlig och osäker tillvaro. Människor som är på flykt från krig eller förföljelse kan tvingas leva under extremt osäkra förhållanden i länder där de inte har några rättigheter eller skydd. Detta riskerar att förvärra den humanitära krisen, snarare än att lösa den. Kristerssons politik om återvändandehubbar missar att förstå de mänskliga konsekvenserna för människor som söker ett bättre liv i Europa – för många innebär det en kamp för överlevnad, inte bara för uppehållstillstånd.
Det är inte bara de humanitära aspekterna som står på spel. Förslaget riskerar att skapa ytterligare otrygghet och öka den politiska polariseringen. I Sverige har Kristerssons politik lett till en minskning av asylmottagandet, och regeringen framhåller detta som en framgång. Men kritiker menar att det innebär att Sverige abdikerar från sitt ansvar för de mest utsatta, och att denna nedskärning riskerar att skapa ett samhälle där de mest sårbara lämnas utanför. Kristerssons förslag att skapa återvändandehubbar riskerar att förvärra den politiska polariseringen och skapa ett mer slutet och mindre humanitärt Sverige.
Istället för att lägga ansvaret på länder utanför EU eller skapa ytterligare barriärer mot migranter bör fokus ligga på att stärka och reformera EU:s gemensamma asylsystem. Det handlar om att dela ansvaret rättvist mellan medlemsländerna och skapa lagliga vägar för migration som inte tvingar människor att riskera sina liv. EU behöver också öka stödet för de länder som tar emot flest migranter, för att på lång sikt skapa stabilitet och säkerhet för både migranter och medlemsländer.
I dagsläget är det bara omkring 20 procent av de migranter som inte fått asyl i EU som faktiskt lämnar unionen, enligt EU. Kristersson menar att återvändandehubbar skulle minska dessa siffror och skapa en mer rättvis och effektiv asylprocess. Men istället för att skapa isolerade, osäkra områden för migranter bör vi istället fokusera på att stärka de rättssäkra processerna inom EU och förbättra samarbetet med tredjeländer som kan erbjuda skydd på ett mer hållbart sätt.
Förslaget om återvändandehubbar riskerar att undergräva den internationella rättsordningen och skapa en verklighet där människor inte får sina rättigheter prövade på ett rättssäkert sätt.
För att säkerställa en mänsklig och rättssäker hantering av migration behöver Sverige och EU hitta lösningar som respekterar både mänskliga rättigheter och internationell rätt. Återvändandehubbar är inte svaret på Europas migrationsproblem. Det är dags att gå bortom kortsiktiga lösningar och istället arbeta för ett asylsystem som är hållbart, rättvist och humanitärt. Det är endast genom samarbete, inte exkludering, som vi kan bygga ett starkt och rättvist Europa.
Mikael Bertilsson, statsvetenskapsstuderande och samhällsdebattör
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
