Att angripa polisen är att angripa demokratin

Västerås, Växjö, Kinna, Helsingborg, Attacker mot  poliser eller polisväsendet är övertydliga markörer från krafter och aktörer i samhället som utmanar rättsväsendet. Det kan inte tolereras.

Natten till lördag beskjöts en polisman i sitt hem i Västerås. Ett 20-tal skott med grovkalibrigt vapen, som var så kraftiga att de gick igenom huset och vidare in till grannhuset.

Natten till söndag attackerades polisstationen i Växjö, inte en gång utan två under samma natt. Att stationen var obemannad spelar ingen roll för allvaret i händelsen.

Samma natt attackerades en polisstation i Kinna och för några veckor sedan sprängdes entrén till polishuset i Helsingborg.

Attacker som dessa mot enskilda poliser eller mot polisväsendet i stort är övertydliga markörer från krafter och aktörer i samhället som utmanar rättsväsendet. Att angripa polisen är att angripa demokratin. Det kan inte tolereras.

När kriminella nätverk som bitit sig fast i lokalsamhället möter motstånd från polisen, då kan följden bli attacker som de vi sett den senaste veckan och de senaste tio åren, säger kriminologen Sven Granath.

Målet är att skrämmas och visa sin makt. Att hämnas på polismyndigheten likväl som på enskilda poliser är ett annat motiv för attackerna, men också för att visa för omgivningen att det är de kriminella som bestämmer.

Dessutom kan det vara ett sätt för yngre kriminella att visa vad de går för, tror Sven Granath.

Citaten från rapporten är hårresande. De mest utsatta poliserna är ingripandepoliser, samma kategori som också tjänar minst.

I Polisförbundets rapport Hot och våld mot poliser från juni i år har 2 000 poliser intervjuats. Fyra av tio poliser har blivit utsatta för hot, våld och trakasserier. Sju av tio poliser anger att de utsätts för mer hot och våld i dag än för ett par år sedan.

»Man sa att man skulle hugga ihjäl min fru och mina barn. Att vi ska göra upp. Man ska ta reda på var jag och min familj bor.«

»Skulle skära halsen av mig och leta upp min fru och våldta henne«

»Busar som hänger runt tomten, påpekar att dom vet vilka tider barnen åker buss till och från skolan«.

Citaten från rapporten är hårresande. De mest utsatta poliserna är ingripandepoliser, samma kategori som också tjänar minst.

Bristen på poliser är stor och det lär knappast bli rusning till Polishögskolan om blivande polisstudenter tar hänsyn till hotbild och lönesättning inför yrkesvalet.

Politikerna är eniga om att det krävs krafttag mot kriminella nätverk. Det finns lagförslag om skärpta straff för grova vapenbrott som kan börja gälla från januari 2018 om riksdagen säger ja, vilket med all sannolikhet kommer ske.

Det borde inte vara svårt för politikerna att hörsamma Polisförbundets krav.

Men framför allt behövs fler poliser om brottsligheten ska minska och människors trygghet öka. Då måste både lön och arbetsvillkor ses över.

• Det borde inte vara svårt för politikerna att hörsamma Polisförbundets krav: Skärp straffen för brott mot blåljuspersonal.
• Stärk polisers rätt till kränkningsersättning,
• Höj anslaget till myndigheten och höj lönerna.

De senaste åren har skolan och lärarna ansetts vara i så stor kris att statlig inblandning har krävts i form av olika typer av karriär- och lönesatsningar, både för att behålla befintlig personal och att locka in nya i yrket.

Är det inte dags att stötta polisen nu?