Bistånd Genom att ta pengar från biståndsbudgeten för att täcka kostnader för flyktingmottagande ställer den socialdemokratiska regering utsatta grupper mot varandra. Pengar till internationellt samarbete ska gå till låginkomstländer och inte fördelas utifrån kortsiktiga säkerhetspolitiska och migrationspolitiska intressen. Det skriver företrädare för Feministiskt initiativ.
Inget annat land i EU har annonserat så stora nedskärningar av det internationella biståndet som Sverige. Det är ett svek mot länderna i det globala syd och mot Sveriges internationella åtagande inte minst när det gäller demokrati, mänskliga rättigheter, kvinnors egenmakt och klimat. Regeringen vill ta 7,9 miljarder kronor från biståndsbudgeten för att täcka kostnaderna för att ta emot flyktingar från Ukraina. På detta sätt ställer den socialdemokratiska regering utsatta grupper mot varandra.
Inget annat land i EU har annonserat så stora nedskärningar av det internationella biståndet som Sverige. Det är ett svek mot länderna i det globala syd och mot Sveriges internationella åtagande.
Kriget har flera grava konsekvenser. Till exempel ökade priser på mat som också utsätter andra länder som Jemen, som redan drabbas av en humanitär katastrof på grund av krig. Internationella organisationer flaggar för växande lidande till följd av matosäkerhet.
Riksgälden annonserade i februari att ”överskottet växer till 139 miljarder kronor, drivet av ökade skatteinkomster och högre utdelningar från statliga bolag som till exempel Vattenfall.”. Det innebär att den svenska ekonomin har möjligheten att bekosta både flyktingmottagande och uppfyllande av de internationella åtagande när det gäller bistånd eller utvecklingssamarbetet.
Utvecklingssamarbetet måste inriktas mer på global rättvisa och leda till mänsklig säkerhet, nedrustning och minskade klyftor mellan nord och syd. ”Bistånd på mottagarens villkor” och multilateralism borde vara ledande principer. Att avsätta biståndsmedel till nationella utgifter för flyktingmottagande är djupt omoraliskt. Det är en fläck i svensk biståndshistoria på liknande sätt som svensk vapenexport är en stor belastning för utrikespolitiken.
I tider av kris, som miljökriser, pandemin och krig, är det särskilt relevant att påminnas om betydelsen av geopolitik och den industrialiserade världens koloniala arv. Samtidigt fortsätter larmrapporterna att komma om ökande klyftor i världen, hur våldet mot kvinnor ökar och att demokratin och kvinnors rättigheter försvagas i flera länder.
Världen upplever också en klimatkris av enorma proportioner. En kris som kommer att leda till miljökatastrofer som ska drabba tusentals människor som redan upplever brist på mat, eller som tvingas på flykt. Vi vet att klimatförändringar kommer drabba kvinnor och flickor och de som lever i fattigdom hårdast. Sverige måste ta sitt ansvar och göra sin del.
Feministiskt initiativ stödjer de krav som ställts av flera civilsamhällesorganisationer som kräver att pengar till internationellt samarbete ska gå till låginkomstländer och inte fördelas utifrån kortsiktiga säkerhetspolitiska och migrationspolitiska intressen. Det är viktigt att ge stöd och visa solidaritet över gränser med folkrörelser, kvinnoorganisationer, civilsamhället och människorättsaktivister runt om i världen. Genom solidaritetsarbete vill vi ge vårt stöd till arbete med mänskliga rättigheter och demokrati, och till civilsamhällesorganisationer som arbetar globalt med att stärka demokratin och bekämpa kolonialismen. Det är ett sätt att gå till roten av problemet och på allvar utmana dagens världsordning där det globala nord utnyttjar det globala syd.
Jaime Gomez, utrikespolitisk talesperson för Feministiskt initiativ
Saga Tullgren, ledamot i utrikesutskottet för Feministiskt initiativ
Mats Ekenger, ledamot i utrikesutskottet för Feministiskt initiativ
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
