debatt Mycket återstår att lära om vilka skador som kan uppstå efter covid-19 och hur de bäst rehabiliteras. Efter den akuta fas som vi nu befinner oss i kommer vården att möta en helt ny patientgrupp, skriver Miljöpartiets socialpolitiska talesperson Pernilla Stålhammar.
Tänk dig att vakna på sjukhus och tro att du sovit en natt, men få höra att det har gått flera veckor. Att mötas av människor i full skyddsutrustning, märka att benen inte bär, att talet inte fungerar. Vi har fortfarande mycket att lära om det nya coronaviruset, men vi vet att lång period av sjukdom i allmänhet och intensivvård i synnerhet brukar medföra stora rehabiliteringsbehov.
Fokus har – med all rätt – hittills huvudsakligen varit att minska smittspridningen och att rädda liv. Men sen då? Hur blir livet för de som tillfrisknar efter att ha varit allvarligt sjuka i covid-19?
Vi kan förebygga sjukdom, men också förbättra möjligheterna att bli helt återställd genom rätt eftervård och rehabilitering. Det minskar även risken för nya sjukdomstillstånd. Vi vet att snabb och bra rehabilitering är viktig för att en person ska återfå förmågor i så hög utsträckning som möjligt. Rehabilitering är dock ett eftersatt område generellt. För oss i Miljöpartiet är det ett viktigt område inom hälso- och sjukvården. Vi vill att människor som har blivit sjuka eller råkat ut för en skada ska garanteras rehabilitering och erbjudas aktiva insatser och stöd för att återvinna bästa möjliga funktionsförmåga och förutsättningar för ett gott liv.
För att lyckas med den viktiga rehabiliteringen behöver alla länder som är drabbade hjälpas åt.
Mycket återstår att lära om vilka skador som kan uppstå efter covid-19 och hur de bäst rehabiliteras. Det kan handla om psykisk ohälsa, kognitiva funktioner som drabbats eller neurologiska bortfall. Klart är att eftervård av covid-19 kommer vara mycket viktig framöver och det är nu en stor uppgift för vården att fånga upp de patienter som behöver det och erbjuda rätt eftervård. Efter den akuta fas som vi nu befinner oss i kommer vården att möta en helt ny patientgrupp.
För att lyckas med den viktiga rehabiliteringen behöver alla länder som är drabbade hjälpas åt. Vi behöver samla in all kunskap och alla erfarenheter för att nå så goda resultat som möjligt. Det självklara bör vara att WHO får huvudansvaret för att kunskapen samlas in och sprids.
Alla med behov av rehabilitering kommer inte att komma från en intensivvårdsplats, vi behöver även räkna med att personer som varit sjuka hemma länge kommer att behöva stöd efter tillfrisknandet. I sakens natur ligger att många av dessa patienter knappast kommer att orka trycka på för att få en eftervård som de inte vet att den finns. Samtidigt finns all anledning att tro att sådan vård är viktig för individers hälsa både nu och längre fram i livet. Rehabilitering måste göras lättillgänglig även genom vårdcentraler och digitala verktyg. Digitala verktyg kan skapa förutsättningar för likvärdig rehab i hela landet, särskilt nu med krav på social distansering.
Miljöpartiet har länge velat införa en nationell förordning som ger invånare rätt till en kontaktperson med ett samordnande ansvar vid svår sjukdom eller vid beroende av insatser från flera offentliga aktörer. Det ska vara enkelt för den enskilde att få rätt vård. Regeringens arbete med patientkontrakt ligger helt i linje med detta.
Det ökade behovet av rehabilitering kommer att innebära ett nytt tryck på vårdsektorn och dess yrkeskårer, och riskerar att öka regionernas kostnader även längre fram. Från nationellt håll måste vi noga följa hur detta påverkar vården. Det är viktigt att denna kris inte tränger undan andra vårdbehov, skapar längre vårdköer eller spräcker regionernas ekonomi.
Inom vården kämpar nu personalen för att rädda covid-19-patienters liv. Men arbetet tar inte slut där, det måste vi vara beredda på.
Pernilla Stålhammar
socialpolitisk talesperson (MP)
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
