ledare Med ett förslag om »frival» i avfallshanteringen kan kommunerna tvingas släppa kontrollen över en verksamhet som behöver en sammanhållen planering. Att avreglera och privatisera blir dyrt för både hushållen och miljön.
De brinnande, giftiga soptipparna i Botkyrka kommun kommer sannolikt kosta skattebetalarna flera hundra miljoner kronor. Markägaren lägger ansvaret på återvinningsföretaget, som misstänks för grovt miljöbrott. Grannarna har kämpat i åratal, men de illegala avfallshögarna finns kvar.
Exemplet visar riskerna för kommun och allmänhet när verksamhet lagts ut på företag som inte sköter sig.
Avfallet tillhör det som våra 290 kommuner har skyldighet att ta ansvar för. Det handlar om människors rätt till hälsa och inflytande över närmiljön. Om att skydda luften, jorden, vattnet.
Men snart kan det vara slut på det.
Utredningen Äga avfall en del av den cirkulära ekonomin föreslår istället att kommunerna ska berövas sin sammanhållande roll och därmed invånarnas inflytande. Så kallat »frival« ska införas för både transport och hantering av det avfall som uppstår i verksamheter som företag, restauranger, hotell, sjukhus, förskolor.
Sättet vi lever på idag leder oundvikligen till att mängden sopor kommer att öka.
Kommuner kan idag lägga ut hämtningen på entreprenad, men inte omhändertagandet. De har också ansvar för att källsorteringen och återvinningen funkar.
Utredaren Ethel Forsberg vill istället se ett »undanröjande av den obligatoriska kommunala ensamrätten« och ta bort »hinder för de verksamheter som önskar att ta ett större ansvar för sitt avfall.«
Kommunen är medborgarnas företrädare. Men utredningen har ensidigt anlagt företagarnas perspektiv. Det är marknaden de är ute efter, inte en säker lösning för miljön.
Med argument om minskade kostnader, innovativa lösningar och förenkling, toppat med löften att stärka den cirkulära ekonomin ska avfallshanteringen avregleras.
Därmed avskaffas kommunernas befogenheter att, av miljö- och hälsoskyddsskäl, ta hand avfallet i kommunen. Och då försvinner även allmänhetens möjlighet att påverka sin närmiljö. Att samla ansvaret för att bygga avlopp och ta hand om sopor var ett genombrott för folkhälsan och ett civiliserat samhälle vid förra sekelskiftet. Städerna var då kloaker och avskrädeshögar. Nu vill man gå baklänges i utvecklingen.
I praktiken betyder det att kommunerna tappar möjligheter till ekonomisk framförhållning, samt en hel del av sina intäkter, men ändå ska ha full beredskap om något går snett. Sopor kan ju inte vänta. Vinsterna till företagen och kostnaderna till kommunerna – konceptet känns bekant från friskoleupplägget.
Revolutionen blir tydlig när valen ska göras utan tidsbegränsning, Kommunerna ska inte få förhandspröva de valda utförarna efter lämplighet och kvalitet. Frival bör inte heller »omgärdas av krav på närmare angivna förutsättningar eller kriterier för verksamheterna.«
Och snabbt ska det gå.
Från början av nästa år kan »abonnenter« som vill byta från kommunen göra det med bara sex veckors varsel. Samtidigt ska de »i god tid innan tillämpningen av frivalet inleds« ha »fått en bekräftelse från kommunen.«
Än så länge gäller förslaget inte hushållen, men i år har Naturvårdsverket fått i uppdrag av regeringen att undersöka möjligheterna till egna val även här, vilket skulle bli spiken i kistan för kommunernas befogenheter. Ett tydligt exempel på de liberala partiernas inflytande på förslag som regeringsapparaten just nu förbereder. Liberalismen är knappast grön.
Frivalsutredningen har även ett striktare miljöalternativ med betydligt skarpare krav på företagen att minska avfallet och hantera det miljövänligt. Ändå rekommenderar utredaren det kravlösa frivalet.
Hur stora mängder det rör sig om är oklart. Utredningen redovisar inte något säkert underlag som grund för sina bestämda slutsatser.
Ungefär en fjärdedel av det berörda avfallet är matrester, och den största mängden kommer från restauranger och hotell.
Vissa livsmedelsbutikers sätt att ta hand om sitt avfall är tänkt bli modell för alla verksamheter.
Men förutom enstaka goda exempel redovisar utredningen inte samlat om livsmedelsbutikerna minskat sitt avfall eller ökat återvinningen.
Dessbättre är ett antal föreskrifter redan på gång för öka källsorteringen. Det viktigaste och riktigaste för miljön är ju att göra rätt i första ledet.
Redan i dag separerar 80 procent av kommunerna matavfall både från verksamheter och hushåll. Det visar att kommuner kan.
Även detta samlade grepp försvåras vid ett frival, där avfallet istället måste delas upp efter vem som hämtar det.
Miljöhandläggaren Fredrik Bäck, SKR, skriver i ett yttrande att systemet gör det dyrare för medborgarna. Kommunerna kan inte spara pengar på frival.
»Det är min uppfattning att utredningens förslag kommer betyda att hushållen kommer att få bära kostnaden och därför behöva betala höjda avgifter för att finansiera de besparingar verksamheterna gör.«
Chefjuristen Sven Lundgren menar att »utredningens fokus legat på »att ta fram förslag som främjar vissa enskilda intressen och inte på förslag som främjar den samlade miljö- och samhällsnyttan som var utgångspunkten för uppdraget.«
Frivalet berövar kommuner resurser att förebygga avfall och insamling för återanvändning.
Ökad miljöbelastning, risk för kriminalitet, mer trafik och buller från ett större antal sophämtare, mer krångel när fler ska kontrolleras och avfallet portioneras ut på nya aktörer är andra problem som experterna radar upp.
Övriga Norden, som sedan 10 – 15 år avreglerat delar av sin sophantering, används som argument för förändringen. Men privatiseringen där gjordes inte av miljöskäl och har inga sådana effekter. I Norge är kommunförbundet så missnöjt att de kräver en återreglering.
Sättet vi lever på idag leder oundvikligen till att mängden sopor kommer att öka.
Lagen säger att den hantering av avfallet som bäst skyddar människors hälsa och miljö ska användas. Men i vägvalet mellan att förebygga och göra rätt från början, skärpta krav på det avfall som uppstår eller rena marknadslösningar väljer utredaren det som har minst effekt och störst risk för oegentligheter.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
