Backa upp Redars förslag med offentliga satsningar

Ledare Lawen Redars förslag är bra, men vi bryter inte segregationen utan ordentliga satsningar och ökade resurser.

I höstas tillsatte Socialdemokraterna elva arbetsgrupper som ska forma partiets politik för framtiden. En av arbetsgrupperna, Ökad samhällsgemenskap genom att vi delar ett gemensamt språk, leds av Lawen Redar och fokuserar på att stärka sammanhållningen i Sverige genom en aktiv politik för ett delat språk, med gemensamma normer och konventioner.

Det är lätt att förkasta arbetsgruppen som nationalistisk och främlingsfientlig, men arbetsgruppens förslag är ett ärligt försök att bryta segregationen. Studier visar också att just språket är en nyckel för lyckad integration.

I förra veckan presenterade arbetsgruppen några av sina förslag. Obligatorisk förskola från tre års ålder, inkomstkrav (och förtur om du har akademiska meriter) för att bo i utsatta områden, lägre trösklar för inflyttning utanför utsatta områden och tillbakadragna statsbidrag om kommuner misslyckas med att avskaffa utsatta områden är några av förslagen.

glöm inte bort att fler barn i förskolan också kräver fler pedagoger och därigenom mer pengar

I debatten om utsatta områden får man ofta känslan av att det är de boende i områdets fel att utvecklingen hamnat där den hamnat. Lösningen blir då visitationszoner, indragna bidrag och hårdare krav på föräldrar. Att vi gemensamt i samhället har huvudansvaret för att ha isolerat röstsvaga människor med sämre förutsättningar till enskilda bostadsområden är ett perspektiv som sällan lyfts. Socialdemokraternas förslag innebär, om än inte direkt uttalat, att man försöker bryta segregationen genom att blanda upp områden och samhällen med människor med olika bakgrund och förutsättningar. Det är bra.

Förslaget om obligatorisk förskola för alla barn från tre års ålder debatterades i Sveriges Radio tidigare i veckan. Enligt Socialdemokraterna finns det flera utmaningar med förskolan i utsatta områden. Dels är det generellt för få barn som går i förskola, vilket redan i unga år riskerar att öka segregationen, och dels menar man att språkkraven på förskollärare och barnskötare i utsatta områden behöver höjas. Socialdemokraterna vill möta detta genom att göra förskolan i utsatta områden gratis 30 timmar i veckan och locka mer personal till just dessa förskolor med bättre arbetsvillkor.

Det är fullt rimliga förslag, men glöm inte bort att fler barn i förskolan också kräver fler pedagoger och därigenom mer pengar. Under 1990-talet ökade både antalet barn och tiden varje barn spenderade i förskolan, men resurserna till förskolan och antalet pedagoger ökade inte alls i samma utsträckning.

Ett naturligt nästa steg måste vara att komma med förslag om hur vi bryter segregationen i grundskolan. Det fria skolvalet måste försvinna och vi kan inte acceptera en situation där det finns bra och dåliga skolor. Att ta tillbaka kontrollen och höja lärartätheten i grundskolan kommer precis som förskolan även det att kosta pengar, men kostnaderna för arbetslöshet, utanförskap och kriminalitet är mycket högre.