Vi är måna om att våra barn ska förstå att pojkar och flickor ska kunna bli vad de vill, oavsett om de vill bli fotbollsproffs, ingenjörer eller sjuksköterskor. Varför tror då en liten mörkhyad flicka att hon inte kan bli en riktig bonde om hon inte har ljus hy? skriver förskolevikarie Maria Törby.
Detta var något jag fick höra av flickans mamma efter Halloween-helgen. Hon berättade att hennes dotter ville klä ut sig till bonde och var väldigt exalterad över denna idé.
Dottern skaffade fram rutig skjorta, snickarbyxor och allt som en bonde kan tänkas ha, men det var något som dottern tyckte fattades, varpå hon säger: »Men mamma du måste måla mig med den vita och beiga färgen så att jag ser ut som en riktig bonde.«
Varifrån kommer dessa föreställningar? Om jag ber dig tänka på just en bonde, kommer denne sannolikt ha på sig rutig skjorta och snickarbyxor, precis som barnets utklädsel och nästan utan att ens ifrågasätta det, kommer bonden du tänker på ha ljus hy.
Om jag ber dig tänka på ett annat yrke kommer du få upp en annan stereotyp bild i huvudet, hämtad från fördomar vi alla bär på.
Under barndomen formas en stor del av identiteten och man försöker lista ut vem man är. Detta gör man till stor del genom att se sig om i världen. Vilka därute finns det som liknar mig eller som inte liknar mig? På den grunden blir det, som omvärlden visar upp, avgörande i ett barns förståelse av den.
Men mamma du måste måla mig med den vita och beiga färgen så att jag ser ut som en riktig bonde!
Den övervägande majoriteten av de bönder som får synas och höras i media och i det offentliga rummet har ljus hud. Samma sak gäller för många andra yrken, de människor som får synas offentligt och representera sin yrkesroll fungerar automatiskt som representanter för den yrkesgruppen.
Det är dessa representanter som du kommer tänka på först om jag skulle be dig tänka på ett visst yrke.
Om majoriteten inom en viss yrkeskategori inte liknar mig kommer jag kunna känna någon sorts tillhörighet till det yrket då?
Genom den bild vi visar upp skapar vi nästan omedvetna ramar för människor. Där vissa passar in inom vissa ramar och andra inte.
Detta leder till att några aldrig kommer kunna känna sig som riktiga poliser, läkare eller bönder. I vilket fall kan detta medvetet eller omedvetet påverka dem till att välja bort sådana yrken.
Det är inte en slump att personer som syns i media eller i samhället ser ut på ett visst sätt då medias uppgift är att spegla och ge en sann bild av samhället, men vi kanske borde tänka lite mer på vilka som får synas mest och vad det kan ha för konsekvenser?
Detta leder till att några aldrig kommer kunna känna sig som riktiga poliser, läkare eller bönder.
Vi lever i ett mångkulturellt men segregerat samhälle och om vi vill leva i ett samhälle där alla känner att de passar in borde vi vara mer medvetna om att visa upp mer mångfald när vi presenterar olika yrken.
Bristen på mångfald inom många yrkesgrupper påverkar barn negativt när de försöker finna sin identitet och vilka de vill bli i framtiden.
Det är inte bara media som bär skulden, ansvaret ligger även på yrkesverksamma professionella, lärare och föräldrar att uppmuntra och inspirera unga kring att yrken och roller idag är tillgängliga för alla, och inte bara för vissa.
Ändra den stereotypa bilden av olika yrken istället för att barnen ska försöka ändra på sig själva för att kunna passa in.
Det är viktigt för barn att inte bara höra »du kan bli vad som helst« utan även att se någon som ser ut som en själv bli exempelvis en bonde.
Maria Törby är vikarie på förskolor i Linköping.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
