Hatbrott och extremistiskt våld är oacceptabelt och något som såväl regeringen som polisen tar på största allvar. Det skriver justitieminister Beatrice Ask i replik till Vänsterpartiet.
Christina Höj Larsen och Lena Olsson (V) framför i en debattartikel i Dagens Arena 14/3 förslag på hur polisen kan få mer stöd i arbetet mot hatbrott.
Hatbrott och extremistiskt våld är oacceptabelt och något som såväl regeringen som polisen tar på största allvar. I förra veckan gav regeringen ett nytt uppdrag till polisen för att utveckla arbetet mot just hatbrott. Jag kan konstatera att delar av Vänsterpartiets förslag redan ingår i det uppdraget.
Våld, hot eller trakasserier som riktas mot individer eller grupper på grund av exempelvis deras bakgrund, hudfärg, sexuella läggning, politiska åsikt eller religion måste bekämpas. Polisen har en avgörande roll i det arbetet. En hel del görs, men insatserna är ojämna och när extrema krafter agerar krävs ett enhetligt och bestämt agerande. Det är viktigt att ständigt utveckla förmågan att identifiera och utreda hatbrott som gör andra brott särskilt allvarliga enligt lagstiftningen. Kunskaper och metodik för att upptäcka motivet behövs. Hur det ska utvecklas ingår i uppdraget som regeringen nu gett till polisen.
Uppdraget syftar även till att sprida exempel på framgångsrikt polisarbete. Vi ser i dag att polisen arbetar på olika sätt och vissa myndigheter kommit längre i sitt arbete mot hatbrott än andra. Goda exempel ska tas tillvara och spridas till andra.
För få hatbrott klaras upp. Dessutom är mörkertalen stora. För att få fler att våga anmäla krävs att ett förtroende för polisen byggs upp. Polisen måste därför stärka sitt samarbete med intresseorganisationer och grupper som är särskilt utsatta för hatbrott.
Regeringen har under de två senaste mandatperioderna tagit flera initiativ för att bekämpa diskriminering, rasism, homofobi och andra former av intolerans. Under 2012–2014 har regeringen satsat 62 miljoner kronor för att öka kunskapen om våldsbejakande extremism, förebygga att människor ansluter sig till extremistgrupper och för att underlätta avhopp.
Det har bland annat handlat om utbildningsinsatser för att lokala poliser som dagligen träffar människor i sitt område ska kunna upptäcka personer som riskerar dras in i våldsbejakande extremism. Det har också handlat om extra resurser till organisationer som hjälper personer att lämna extremistmiljöer, och då särskilt vit makt-miljön.
Hatbrott är resultatet av bristande respekt för människors lika värde. Uppdraget till polisen att utveckla arbetet mot hatbrott är en del i regeringens arbete med att bekämpa diskriminering, rasism, homofobi och liknande intolerans. Det är av största vikt att vi tillsammans hjälps åt att stå upp för demokratins grundläggande värderingar och att vi reagerar mot hatet.
Beatrice Ask (M), justitieminister
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
