Vinsttak Vinstdriven verksamhet och offentlig välfärd har helt olika syften och aldrig mötas de två. Socialdemokraternas förslag på vinstbegränsning riskerar att öka krånglet utan att lösa frågans grundproblem.
Vinstdrivande företag och offentlig välfärd bedrivs utifrån två väsensskilda logiker. Att gifta samman dessa logiker kräver driftsformer som ännu inte sett dagens ljus.
I väntan på dessa lär den vinstbegränsning som Socialdemokraterna föreslår inte råda bot de negativa effekterna vi ser av att låta privatägda välfärdsleverantörer finansieras av skattepengar.
En näringsverksamhets främsta syfte är att generera vinst till verksamhetens ägare. Om du inte strävar efter att inom lagens ramar maximera vinsten – genom att öka intäkterna och minska kostnaderna – så gör du inte ditt jobb.
Det är inte nödvändigtvis så att vinst och god kvalitet i välfärden inte hör ihop, men det finns heller inget givet samband mellan dessa.
Den offentliga välfärden har ett helt annat syfte. Den ska ge god service till oss medborgare utifrån varje individs behov. Den styrs inte av marknadernas vanliga efterfråge-, utbuds- och konkurrensmekanismer. Se, redan där krockar logikerna.
Socialdemokraternas förslag på vinstbegränsning löser inte att offentlig välfärd och vinstdrivande företag inte går så väl ihop. Tvärtom finns det risk att förslaget skapar mer administrativa och redovisningsmässiga kostnader samtidigt som kvaliteten i verksamheterna förblir opåverkad.
Den företagare som vill kan redan nu påverka storleken på sina rörelsekostnader i en riktning som minskar vinsten till en lämplig nivå (förslagsvis sju procent plus statslåneräntan).
Genom att köpa in nödvändiga men dyra varor och tjänster, som återfinns inom samma ägarsfär, kan vinsterna lätt flyttas till ett annat bolag som står utanför välfärdsföretagets tillståndsram . Socialdemokraternas förslag öppnar därmed upp för en icke önskvärd redovisningsteknisk gråzon.
Man kan också undra vad som är Socialdemokraternas motiv till att genomföra en uddlös reform som destabiliserar “välfärdsmarknaden” utan att ge medborgarna några garantier för högre kvalitet på verksamheten som bedrivs.
Vill Socialdemokraterna ge sken av handlingskraft utan att egentligen beröra frågans grundpremiss – om vinstdrivande aktörer ska tillåtas verka i den offentliga välfärden?
Vill S ge sken av handlingskraft utan att egentligen beröra frågans grundpremiss?
För en Socialdemokrat är frågan synnerligen svårlöst. Om du står långt till vänster i politiken är frågan lätt avgjord – bort med privata aktörer i välfärden .
Betraktar du dig som (ny)liberal är frågan också relativt okomplicerad – privatisera mera och låt den osynliga handen fixa biffen
Som Sverigedemokrat är det allra enklast. Vänd bara kappan efter näringslivslobbyns vind.
Dessutom är privatisering av välfärdstjänster en svår reform att rulla tillbaka. Har vi en gång öppnat upp för vinster i välfärden lär det bli tufft att stänga igen den dörren.
Otaliga näringsidkare har gjort investeringar utifrån förutsättningar som då riskerar att drastiskt förändras.
Oförutsägbarheten som det innebär gynnar varken löntagare eller de som driver företag. Näringslivets intresseorganisationer kommer inte heller att ge upp utan en fajt.
Att begränsa vinster i välfärden är som att försöka fånga en hal ål – nästan omöjligt
Att hitta en modell där privata utförare kan verka med marknadsliknande villkor – i syfte att ge medborgare offentlig välfärd av högre kvalitet – lär bli en svår nöt att knäcka.
Men kära Socialdemokraterna, förled oss då inte att tro att till synes rättframma förslag, såsom en vinstbegränsning, är svaret på vår utmaning.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
