debatt Den offentliga psykiatrin är i behov av avlastning och därför bör regioner kunna ta in privata aktörer i sin verksamhet, skriver ledningen för Moderat Skolungdom.
Distansundervisningen ser nu ut av vara över för gymnasieskolan, men dess konsekvenser har satt sina spår, inte minst när det kommer till psykisk ohälsa. Nu krävs det krafttag med stärkt elevhälsa, utökad primärvård och kapade köer till Barn och ungdomspsykiatrin för att landets unga skall komma tillbaka till livet före distansundervisningen.
Redan efter första månaden med distansundervisning kom en undersökning från Sveriges Elevkår om hur gymnasieungdomar upplevde distansundervisning och ett halvår senare, i oktober i fjol kom en uppföljning.
Siffrorna från uppföljningen är alarmerande, både ur ett psykiskt hälsoperspektiv och studieperspektiv. I undersökningen svarade varannan elev att de har mått sämre under distansundervisningen, samt att balansen mellan fritid och skoltid har blivit svår att bevara. Majoriteten svarade att känslan av att tillhöra ett sammanhang har blivit sämre. Att hitta motivationen till studierna har 64 procent haft svårare med och 7 av 10 har haft det svårt att behålla fokus under lektionerna.
Sveriges elevkårer släppte nu i september ännu en rapport om distansundervisningen. Undersökningen bekräftar dessvärre ännu en gång de tidigare undersökningarnas alarmerande siffror. Där 6 av 10 elever uppger att deras mående påverkats negativt. I urvalet av kommentarer kan man läsa om depressioner, ångest och utbrändhet hos eleverna. Många av de elever som har svarat betonar hur de hade uppskattat samtal om hur de mår och ökat stöd från skolan.
En närvarande elevhälsa är A och O, men det är långt ifrån alla som tar steget att be om hjälp. Skolan är normalt den platsen där elever spenderar stora delen av sin vardag och är även där det finns en möjlighet att fånga upp de elever som inte mår bra. Det är även ett närmare steg för de elever som själv väljer att ta kontakt istället för att ta kontakt med vården direkt. Elevhälsan runt om i landet är en viktig fråga för Moderat Skolungdom som är högt prioriterad.
Vi vill se att man stärker elevhälsan runt om i landet och att regionerna tar ansvaret, då skolans uppgift är att bedriva utbildning, inte vård. I skollagen står det att det skall finnas en skolkurator och skolsköterska, men inte i vilken utsträckning. Detta vill vi se en ändring på, för det skall aldrig vara svårt att be om hjälp.
Köerna till BUP måste kortas och fler unga måste få hjälp.
Köerna till Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP) blir längre och längre och många får inte vård inom vårdgarantin, som idag omfattar 30 dagar för ett första besök och fördjupad bedömning eller behandling inom 90 dagar. Knappt varannan får vård inom ramen för vårdgarantin, som hitintills under året har pendlat mellan 50 och 59 procent i rikssnitt, enligt Sveriges Kommuner och Regioner.
Köerna till BUP måste kortas och fler unga måste få hjälp. Primärvården måste stärkas som ett första steg i att söka hjälp för psykisk ohälsa. Den offentliga psykiatrin är i behov av avlastning och därför bör de regioner som ser potential och möjlighet i privata aktörer kunna ta in dem i deras verksamhet.
Landets unga har fått ta på sig ett mycket stort ansvar under pandemin, med en stor förändrad studiesituation och många unga mår dåligt. Nu, mer än någonsin tidigare måste elevhälsan och primärvården stärkas och köerna till BUP kapas.
Linn Wirdemo, riksordförande Moderat Skolungdom
Peter Strandberg, vice riksordförande Moderat Skolungdom
Fredrika Albertsson, ledamot Moderat Skolungdom
Joséphine Närholm, ledamot Moderat Skolungdom
Smail Habul, ledamot Moderat Skolungdom
Julia Järnberg, ledamot Moderat Skolungdom
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
