debatt Åtta av tio av inskrivna på Arbetsförmedlingen står långt från arbetsmarknaden. Debatten om att »skrota spektaklet« förs långt ovanför dessa grupper, skriver Fredrik Andersson ordförande ST inom Arbetsförmedlingen.

 Som ordförande i ST inom Arbetsförmedlingen blir jag beklämd när jag läser vissa debattinlägg kring Arbetsförmedlingens verksamhet.

Jag träffar dagligen medarbetare som brinner för sitt arbete och som ofta får slå knut på sig själva för att hjälpa personer att bygga ett nytt liv. Ibland får det till följd att de offrar sin egen hälsa.

De senaste åren har det tillkommit alltfler uppdrag med personer som kommit allt längre ifrån ett arbete på grund av sjukdom, psykisk ohälsa, långtidsarbetslöshet, flykt till följd av krig och oroligheter, samt ungdomar utan gymnasiebetyg.

Uppemot 80 procent av arbetsförmedlingens inskrivna utgörs idag av dessa grupper. Det ställer höga krav på våra medarbetare som varje dag matchar dessa personer till ett arbete, hjälper små företag som inte har råd att satsa egna resurser på utbildning, rekrytering och introduktion.

Arbetsförmedlingen är en politisk slagpåse och röster finns att lägga ned myndigheten efter valet.

Debatten handlar ofta om att matchningen behöver förbättras och att vissa grupper arbetssökande upplever att de inte får någon hjälp av arbetsförmedlingen med sitt arbetssökande.

Prata inte privatisering som lösning när privata aktörer redan kostar lika mycket som den offentliga arbetsförmedlingen utan att visa bättre resultat!

Dessa är ofta personer som har bra kompetens och goda möjligheter att själva lösa sin situation. Man pratar sällan om de grupper som inte har samma resurser.

I en debattartikel den 17:e augusti i Svenska Dagbladet skriver Siri Steijer, programansvarig för arbetsmarknadsfrågor på Timbro, att hon vill att man ska »skrota spektaklet«. Jag menar att den debatten tyvärr är full av felaktigheter:

  • Prata inte om att arbetsförmedlingen kostar 80 miljarder, när förvaltningskostnaden för själva myndigheten är en tiondel av dessa pengar (resten är arbetslöshetsersättning, stöd till arbetsgivare m m)!
  • Prata inte om privatisering som en ny lösning när privata aktörer redan idag kostar lika mycket som den offentliga arbetsförmedlingen dessutom utan att kunna uppvisa ett bättre resultat!

Sveriges arbetsmarknad är het för tillfället. De som har utbildning och erfarenhet hittar snabbt jobb idag och kvar i långtidsarbetslöshet blir de som har behov av stöd för att få arbete.

Det är lätt att precis som Timbro generalisera att lösningen alltid ligger i den fria marknaden och den personliga friheten.

Min fråga till dem är:

  • Vem ska ta över arbetet med att hitta vägar för de som har det svårt att komma in på arbetsmarknaden?
  • Vem ska skapa samarbeten med kommunerna och andra myndigheter för att lösa problem som inte går att lösa var för sig?
  • Vem ska öppna dörren för de människor som inte når upp till lönsamhetsnivå när alla arbetssökande får en prislapp med sig när de behöver stöd?

Jag är stolt över det arbete som mina kollegor och medlemmar utför varje dag runtom vårt avlånga land.

Jag välkomnar gärna en debatt om Arbetsförmedlingen och hur vi bäst kan förbättra situationen för dem som står utanför arbetsmarknaden, men gör det på ett ärligt sätt utan att glömma de som dagligen jobbar för att arbetsmarknaden ska fungera.

Fredrik Andersson är ordförande ST, Statstjänstemannaförbundet, inom Arbetsförmedlingen.

Låt fler få veta – tipsa Dagens Arena