Ledare Regeringen lägger krokben för en utredning som skulle se över 3:12-reglerna och möjligheten att skatteplanera.
Skatt efter bärkraft är en central princip i det svenska skattesystemet. Men de stigande kapitalinkomsterna och i kombination med låg beskattning har snarare gjort Sverige till ett skatteparadis för höginkomsttagare.
De senaste 15 åren har utdelningarna från fåmansbolag ökat kraftigt. År 2005 var utdelningarna ungefär 10 miljarder. 2018 var motsvarande siffra 93 miljarder. Nästan alla utdelningar gick till de rikaste 10 procenten och fyra av fem av de arbetande ägarna är män.
Detta beror inte minst på de så kallade 3:12-reglerna, som har uppmuntrat att gå från att vara anställd till att driva fåmansbolag. För den som bildar fåmansbolag, är kapitalskattesatsen 20 procent. Skatten på arbete däremot är som regel cirka 30 procent, därutöver tillkommer statlig skatt för höginkomsttagare.
Syftet med den lägre skattesatsen sägs vara att underlätta för småföretag som också bär en större risk. Men 3:12-reglerna har alltmer kommit att användas i syfte att skatteplanera.
Låt oss ta ett exempel. En heltidsanställd utbildad undersköterska tjänar i genomsnitt strax under 30 000 kronor. En specialistutbildad läkare tjänar i genomsnitt 83 400 kronor, nästan tre gånger så mycket. Att längre utbildningstid och ansvar också ska reflekteras i lönesättningen tycker de flesta är rimligt. Vad som däremot inte är rimligt är att undersköterskan, som tjänar mindre, också skulle betala en större andel av sin lön i skatt än läkaren.
Ändå är det precis så det ser ut på många vårdcentraler utanför tätorterna. Detta reflekteras också i de skenande kostnaderna för hyrpersonal i vården, som förra året uppgick till 2,8 miljarder på ett halvår.
Det blir en dubbelnota för arbetarna eftersom 3:12 både vänder upp och ned på principen om beskattning efter förmåga, där de som tjänar bäst i relativa termer bidrar minst, och genom att vården, där denna typ av inkomstomvandling förekommer, fördyras. Och låt oss vara krassa. Visst behöver vården bli bättre arbetsgivare, men om det finns ett alternativ som innebär 10 procentenheter lägre skattesats för samma eller till och med högre lön, kommer nog de flesta ändå fortsätta som stafettläkare.
3:12-reglerna har pekats ut som en av de viktigaste skattereglerna att reformera för att få till en rättvisare beskattning och minska förmögenhetsklyftorna. Detta blir särskilt viktigt i ljuset av att inkomstklyftorna har skenat de senaste tre decennierna. SCB konstaterar att inkomstklyftorna i dag är större än något tidigare mättillfälle. Den enskilt största orsaken till de växande klyftorna är skillnaderna i inkomst från kapital och arbete.
Vad gör då regeringen? De lägger krokben för just den utredning som skulle titta närmare på 3:12 och hur regelverket både kan uppfylla sitt syfte om enkelhet för småföretag och förhindra skatteplanering bland manliga höginkomsttagare.
Undersköterskorna förtjänar bättre.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
