Natobeslut Ibland är det bråttom i politiken liksom i livet. Beslut måste fattas trots att betänketiden är kortare än vi skulle önska. Sveriges ställningstagande till Natomedlemskap är ett sådant fall, skriver miljöpartisten Christian Hårleman.
Ett akut hot mot landets säkerhet föreligger inte, men den politiska utvecklingen i vår omvärld framtvingar ett ställningstagande. Rysslands angrepp på Ukraina och Finlands brådska att ompröva sin säkerhetspolitik tvingar Sverige att ompröva alliansfriheten.
Invändningarna från Natomotståndarna mot hastigheten och formerna för den politiska process som igångsatts av regeringen väger i det sammanhanget lätt.
Att i gängse former tröska frågan i utredningar, långa partidebatter och så vidare, är i den uppkomna situationen oklokt.
En folkomröstning vore ännu sämre. Sveriges säkerhetspolitik ska inte anpassas efter opinionsläget vid ett visst tillfälle. Våra folkvalda måste få förtroendet att fatta beslutet.
Finland har i praktiken redan bestämt sig för medlemskap. Vårt nära försvarspolitiska samarbete med finnarna fordrar att vi går i takt med dem. Länderna bör fatta ett gemensamt beslut. Säkerhetspolitisk isolering i en alltmer instabil och auktoritär värld är inte tilltalande.
Natomotståndarnas farhågor om konsekvenserna av ett svenskt medlemskap är överdrivna.
- Vår utrikespolitik behöver inte anpassas efter den amerikanska. Sveriges grannländer Danmark och Norge dansar inte efter Onkel Sams pipa.
- Vi kommer inte att tvingas delta i eventuella amerikanska militära äventyrligheter. Artikel 5 i Natostadgan gäller inte vid angreppskrig.
- I händelse av krig i vårt närområde är Sverige tryggare som Natomedlem än som alliansfritt land.
- Risken för kärnvapenkrig påverkas inte av Sveriges val. Putins och Lavrovs aggressiva retorik ska tas på allvar, men är taktiskt betingad.
- USA:s dominans i väst motverkas inte av att Sverige står utanför Nato. Vi är redan militärt beroende av Nato och USA.
- Kommer Trump tillbaka på presidentposten 2024 är det ett hot mot Nato, som måste bemötas av ett enigt Europa.
Inget Natoland kan tvingas gå i krig, utan väljer självt, i samordning med de andra medlemsländerna.
Natomotståndare framhåller risken för att Sverige som medlem tvingas att medverka i internationella interventioner, som i Afghanistan, Irak och Libyen. Men invasionen av Irak genomfördes inte av Nato utan av USA. Tyskland och Frankrike kritiserade beslutet.
Det är värt att notera att Sverige som alliansfritt land deltog i kriget i Afghanistan. Även som Natomedlem kan Sverige välja vilka operationer man vill delta i. Inget Natoland kan tvingas gå i krig, utan väljer självt, i samordning med de andra medlemsländerna, hur det ska agera vid angrepp mot ett medlemsland.
I det nya världspolitiska läget efter den 24 februari 2022 är det tydligt att Nato är en garant för fred och frihet i Europa. Ställningstagandet till medlemskap har underlättats.
De demokratiska länderna i världen har allt att vinna på ökat samarbete – även militärt. I Europa är EU och Nato hörnstenarna i detta samarbete. Sverige bör vara med i båda unionerna.
Christian Hårleman
Miljöpartist i Stockholm, medförfattare till Utanför systemet – vänstern i Sverige 1968–78
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
