kvinnodagen Blir världen verkligen mer jämställd av att jag köper en t-shirt med två kvinnosymboler över bröstvårtorna för 395 kronor? Bespara mig erbjudandena om att i jämställdhetens namn konsumera mig till en bättre version av mig själv, skriver Henrietta Flodell, Sveriges Ungdomsorganisationer, LSU.
Det är bara förmiddag men redan har ett tiotal mejl trillat in med uppmaningar om att ta del av förmånliga erbjudanden. Smink, kläder och accessoarer – allt ackompanjerat av ett feministiskt budskap och uppmaningen »Passa på! 10 % av, bara idag«.
Igår var det internationella kvinnodagen, men konsumtionsmönstret var precis detsamma som under årets övriga dagar – jag som kvinna matas med uppmaningar om att konsumera mig till bättre versioner av mig själv, och dessutom att göra det i jämställdhetens namn.
Journalisten och författaren Naomi Klein skriver i sin bok No Logo att ju mer vi människor definieras som konsumenter i vår vardag, snarare än medmänniskor eller medborgare, desto mer kommer vi agera därefter. Trenden är tydlig.
Trots vetenskapens alltmer panikartade varningar, trots Parisavtalets åtaganden och trots de globala målen för hållbar utveckling, Agenda 2030, ökar Sveriges och världens utsläpp årligen. Vi konsumerar mer än någonsin och mängden utsläpp utomlands som kan kopplas till svensk konsumtion har ökat med 50 procent de senaste 20 åren.
Jag är övertygad om att i ett samhälle som definierar oss som konsumenter, blir vårt svar på dess utmaningar därefter. Men blir världen verkligen mer jämställd av att jag köper en t-shirt med två kvinnosymboler över bröstvårtorna för 395 kronor?
Låt istället den 8 mars bli dagen vi börjar arbetet med att göra kvinnodagen överflödig.
Jämställdhet och hållbar utveckling är nära sammankopplade. Jämställdhet är ett av de sjutton målen i Agenda 2030, men borde i själva verket förstås som en nyckeldimension i hela agendan. Om hälften av jordens befolkning lämnas utanför, kommer arbetet stanna innan det börjat.
Kvinnor och flickor är i allmänhet mer medvetna än genomsnittet om utmaningarna vi står inför idag.
Feminist, miljövän och antirasist var bland de topp fem begreppen flickor skulle använda för att beskriva sig själva, enligt en undersökning gjord av Ungdomsbarometern 2017. Killarna i motsvarande undersökning valde bland annat gamer, prylnörd och datanörd.
Kvinnodagen 2018 bekräftade de ohållbara strukturer vi blir matade med alla årets dagar, men vi måste inte axla konsumentrollen.
Dagens unga kommer leva i den framtid vi formar idag, så låt oss göra framtida kvinnodagar till ett tillfälle som synliggör de osynliga: feministerna, antirasisterna och klimatvännerna.
Bespara mig erbjudandena och låt istället den 8 mars bli dagen vi börjar arbetet med att göra kvinnodagen överflödig.
Henrietta Flodell är medlem i Sveriges Ungdomsorganisationer, LSU och Sveriges ungdomsrepresentant till FN med fokus på hållbar utveckling.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
