ledare Kryptovalutorna saknar helt förankring i den verkliga ekonomin och har ingen uppbackning från banker och stater. Vanliga konsumenter gör bäst i att inte köpa hajpen.
Tanken är kittlande. Ett helt decentraliserat, digitalt valutasystem utom räckhåll för banker och stater, där användarna själva garanterar transaktioner via en anonym blockkedja. Anhängare av kryptovalutor har hajpat innovationen som allt från en demokratisering av ekonomin till något med potentialen att befria människor.
Sedan födelsen av bitcoin för drygt tio år sedan har kryptovalutor gått från nördiga hobbyprojekt till svindlande värderingar. I dag uppgår exempelvis den totala mängden bitcoin till 5,6 biljoner kronor. De senaste åren har intresset exploderat, med nya kryptovalutor som ethereum, cardano och polkadot på marknaden. Förra året fanns det 6 000 kryptovalutor listade på kryptoportalen Coin Market Cap – i dag finns det över 11 000.
Men allt är inte solsken på kryptohimlen. När El Salvador nyligen, som första land i världen, införde bitcoin som officiellt betalmedel störtdök kursen på valutan med 10 procentenheter. Kritiker menar att beslutet både är ogenomtänkt och en desperat åtgärd för att landets president, Nayib Bukele, ska vinna unga väljares stöd.
Händelsen avslöjar kryptovalutornas brister – och risker.
Det är ren galenskap att tro att kryptovalutor vare sig är demokratiska eller vettiga finansiella instrument.
Det finns liksom en poäng i att finanssektorn i allmänhet och valutor i synnerhet är reglerade. Utan livrem och hängslen på marknaden blir lockelsen i astronomiska värderingar och spekulationer, som riskerar att utlösa finanskriser, alltför stor.
Men varför ska den som inte äger kryptovalutor, eller regeringar som inte har bitcoin som betalmedel, överhuvudtaget bry sig? Problemet är att om större kryptovalutor plötsligt kraschar – vilket är högst sannolikt – riskerar det att dra med sig hela finansmarknaden.
I somras tillsatte USA:s finansminister Janet Yellen en arbetsgrupp för att studera riskerna med så kallade stable coins, en ny variant av kryptovalutor som knyts till den traditionella penningmarknaden. I takt med att kryptovalutor gått från att vara nischfenomen till att ha direkta kopplingar till aktie- och finansmarknaden har riskerna också ökat exponentiellt.
Och det är just det som är så farligt. För ju mer insyltade ekonomier och samhällen är i kryptovalutor, desto större blir bomben om värdet imploderar. Annorlunda uttryckt: om bitcoin faller med 80 procent, vilket skedde 2018, får det konsekvenser för svensk arbetsmarknad.
Det är faktiskt ren galenskap att tro att kryptovalutor vare sig är demokratiska eller vettiga finansiella instrument.
Kryptovalutor har ökat i popularitet för att det finns snabba pengar att tjäna.
Så länge världens ekonomier ingår i en kapitalistisk världsordning går det inte att trolla bort vare sig ojämlikheter eller inbyggda finansiella risker. Möjligheterna för de få göder bubblan bakom nästa stora krasch.
Kryptoteknologins utopiska vision om mer makt till vanliga människor förverkligades inte. Tvärtom har valutor som bitcoin blivit extremare varianter av värdepapper, med skillnaden att det helt saknas förankring i den verkliga ekonomin eller uppbackning av banker och myndigheter. I dag är kryptovalutornas dödsdans längs blockkedjan, mer än något annat, en våt dröm för libertarianer och finanskapitalister. En lekstuga för ohämmad spekulation bortom offentlig insyn.
Trots att varje nytt finansiellt instrument, varje ny sofistikerad algoritm, sägs kunna vara den där frälsningen frontalkrockar det så småningom med verkligheten. När kalaset är över, bländverket avslöjats, får alla andra snällt plocka upp notan.
Låt oss inte göra om misstaget igen.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
