Björklunds skola – en tragisk såpa

Det tycks som att Folkpartiet hämtat sin världsbild från ytterligare en tevesåpa: Ung och bortskämd.

Det vore så lätt att raljera över Folkpartiets förslag om att införa betyg från fjärde klass. Om det inte vore så oändligt sorgligt hur Folkpartiet använder skolan, samhällets viktigaste institution för att driva sin egen signalpolitik om ordning och individuellt ansvar. Eleverna blir brickor i Jan Björklunds politiska spel.

Ingen tror väl på allvar att Folkpartiet verkligen är övertygade om att tidigare betyg skulle göra någon skillnad för kunskaperna? I så fall hade de tagit reda på vad forskningen sagt. Inte motiverat reformen med nonsensargumentet att den får eleverna att ”ta skolan på allvar”. Naturligtvis är det viktigt att elever och föräldrar får feedback, men att det kallas just betyg är oviktigt. Problemet är sällan att läraren inte skulle känna till svaga elevers brister, utan att dessa elever inte får hjälp.

Folkpartiets förslag sågas följdriktigt skoningslöst av såväl moderater, centerpartister och kristdemokrater som av Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund. Folkpartiet står ändå som vinnare – alla vet vad Björklund vill.

För Jan Björklund har skolans problem alltid varit att eleverna är ”skoltrötta”, att de inte anstränger sig tillräckligt. Utspelet om betyg från fjärde klass är bara ett i raden av de senaste sex årens symbolhandlingar på skolans område med innebörden att eleverna borde ”ta sig i kragen”. Denna för högern traditionsenliga oförmåga att inse att sociala strukturer inte ändras genom att människor uppmanas att ”ta sig i kragen” får förödande konsekvenser. Ojämlikheten i resultat ökar till 50-talets nivåer (Skolverket 2009) och kunskaperna fortsätter att dala i internationella mätningar.

Genom sig själv känner man andra. Och Jan Björklund må vara regeringstrött eftersom han fortsätter att skylla skolans utförsbacke på Socialdemokraterna. Jan Björklund vill gärna framställa sig som en handlingskraftig person. Men sanningen är att inte mycket riktig förändring ägt rum under skoltrötte Björklunds sex år som skolminister. (För övrigt samma tidsperiod som konsultföretaget McKinsey menar att erfarenheten visar att det tar att vända en nations skolsystem från kris till framgång.)

Fokus har legat på ”sorteringsskolan”. Ett nytt betygssystem har skapat oreda för lärarna, sänkt ambitionsnivå har gjort praktiska utbildningar impopulära, men lärarnas situation är i grunden oförändrad. Fast när lärarna inte har tid till klassen så kan de nu undervisa de elever vars föräldrar har råd att köpa deras tjänster privat. Vi är alla med och skattesubventionerar.

Efter att den Klass 9A-inspirerade reformen med ”superlärarna” havererat, tycks det nu som att Folkpartiet hämtat sin världsbild från ytterligare en tevesåpa: Ung och bortskämd. Om Jan Björklund har en teve på regeringskansliet så är det dags att dra ur kontakten.