Näringslivsföreträdare föredrar nyfascistiska FPÖ i regeringen framför högre kapitalskatter.
I helgen bröt regeringsförhandlingarna samman i Österrike.
I valet i september 2024 blev högerradikala FPÖ största parti med 29 procent. Eftersom inget parti var redo att samarbeta med FPÖ och dess partiledare Herbert Kickl gick uppdraget att försöka bilda regering till sittande premiärminister Nehammer från det konservativa ÖVP som blev andra största parti.
Han inledde förhandlingar med socialdemokratiska SPÖ och liberala NEOS, som nu alltså har strandat.
En rad skattehöjningar har legat på bordet
Förhandlingarna har skett under hårt tryck, inte minst för att Österrike uppfattas ha ett mycket svårt ekonomiskt läge. Enligt Fiskalrat, Österrikes motsvarighet till Finanspolitiska rådet, kommer budgetunderskottet för 2024 uppgå till 3,9 procent, och bli så högt som 4,1 procent 2025. Alltså högt över Maastrichtkriterierna som slår fast att underskotten inte får vara högre än 3 procent. Samtidigt har Österrikes statsskuld vuxit till över 80 procent av BNP, också det ett brott mot regelverket som säger att EU-länderna inte får ha en offentlig skuld som överstiger 60 procent av BNP.
Österrike hotas nu av sanktioner.
För att få ner budgetunderskottet till 3 procent måste skillnaden mellan utgifter och inkomster minska med minst 18 miljarder euro, eller 220 miljarder kronor. Per år.
Detta har varit en utgångspunkt för förhandlingarna mellan de tre partierna, som alltså handlat om smärtsamma åtgärder som höjd pensionsålder, nedskärningar i vården och sänkta bidrag. Och om skattehöjningar. Enligt Josef Muchitsch, ordförande i Bygg- och träarbetarfacket och en del av den socialdemokratiska förhandlingsdelegationen, har en rad skattehöjningar legat på bordet. En ny vinstskatt, höjning av förmögenhetsskatten, arvs- och gåvoskatten, en höjd bankskatt.
I slutändan verkar det vara de österrikiska arbetsgivarna med industriarbetsgivarna i Industriellenvereinigung i spetsen som satt ner foten. De vill inte ha några skattehöjningar alls (tvärtom, näringslivets organisationer driver på för sänkta arbetsgivaravgifter och sänkta energiskatter) och har satt ÖVP:s Nehammer under press.
Till slut lämnade Nehammer förhandlingarna, och uppdraget att bilda regering gick över till FPÖ.
Det som nu skett i Österrike kan alltså ses som en direkt konsekvens av EU:s rigida budgetregler. Det är också en direkt konsekvens av ett aktivt beslut av tunga näringslivsföreträdare: de föredrar nyfascistiska FPÖ i regeringen framför högre kapitalskatter. Den röda linjen som ÖVP sade sig ha mot FPÖ visade sig vara vatten värd; vinstintresset går före allt.
Av allt att döma kommer tyska CDU och systerpartiet CSU att följa efter, och välja samarbete med AfD framför en koalition med SPD.
FPÖ har gått till val på att minska EU:s inflytande över Österrike, och en regering ledd av populistiska FPÖ kommer av allt att döma inte minska varken budgetunderskottet eller statsskulden. De kommer dock ta chansen att skära ner så mycket som möjligt på allt som har med invandring och invandrare att göra. Här kan man spara miljarder, hävdar Kickl, trots att antalet asylsökande halverats mellan 2023 och 2024.
Och de kommer att arbeta för att strypa stödet till Ukraina.
Ibland hävdas det att andra nyfascistiska partier, som Giorgia Melonis Fratelli d’Italia, blivit mer moderata med tiden. Det gäller inte FPÖ, som tvärtom radikaliserats. Med en FPÖ-ledd regering blir Österrike Europas med Ryssland-vänliga land. FPÖ:s kopplingar till Putins regim är många och väldokumenterade.
Om Herbert Kickl blir förbundskansler är det han som företräder Österrike i det allt viktigare Europeiska rådet, där beslut inte sällan fattas med enkel majoritet. Det är dåliga nyheter för Ukraina, och för EU.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
