17 av 21 regioner har tagit beslut att minska kostnader för hyrpersonal i vården och istället satsa på fler fast anställda. Alingsås lasarett visar att vägen bort från bemanningseländet inte handlar om högsta möjliga lön, utan om största möjliga delaktighet.
Hyrläkare och sjuksköterskor kostade regionerna 7,8 miljarder förra året, en ökning med nära två miljarder på bara ett år.
SKR, intresseorganisation för kommuner och regioner, ser stora nackdelar med utvecklingen. Sämre arbetsmiljö, sämre vårdkvalité och mycket mindre vård för pengarna, som Christian Törnqvist, handläggare på SKR, sammanfattar i DN (14 april).
Att minska bemanningsandelen i vården har länge varit viktigt för regionerna.
SKR:s egen målsättning är att inhyrd personal ska utgöra högst två procent av personalkostnaderna, istället för dagens 4,8 procent.
Både kostnaderna och andelen inhyrda har stadigt gått uppåt sen 2015. Som arbetsgivare har de själva bäddat för problemen genom att regioner konkurrerat med varandra om personal.
Det handlar om ett arbetssätt som innefattar alla från kirurg till undersköterska
17 av 21 regioner har nu tagit beslut att spara på inhyrd personal, enligt en DN-enkät (14 april).
Längst går region Sörmland, med inhyrningsstopp, och Uppsala, som vill minska kostnaderna med 60 procent. Även den nya S-MP-C-ledningen i region Stockholm drar i handbromsen. om än försiktigt. De sparade pengarna ska satsas på personalen. Oppositionsrådet i Region Stockholm, Irene Svenonius (M), är ansvarig för att kostnaderna för hyrpersonal i landets största region ökat från 675 miljoner 2018 till 1,2 miljarder 2022. Förbluffande nog gör hon tummen ner och vill istället “häva stoppet”.
Region Örebro sticker ut som den enda i landet som inte tecknat avtal med bemanningsföretag i vården, trots personalbrist. Ansvariga regionrådet Karin Sundin (S) ser det som “en kortsiktig lösning på ett långsiktigt problem”. Västernorrland som har högst andel hyrpersonal har ändå vakanser.
Att satsa på egna anställda är enda möjligheten “om man långsiktigt vill bekämpa de växande operationsköerna”, framhåller Gunnar Edlund, överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala och biträdande registerhållare på SPOR, som tar fram nationell statistik kring operationer:
“Hyrpersonalen måste bort. Det blir ingen bra arbetsmiljö på en operationsavdelning så länge några går där med dubbelt så mycket betalt som den vanliga personalen”, säger han i SVD (26 april).
Lasarettet i Alingsås visar att det är möjligt. Jämfört med 2019 har de där ökat antalet operationer mest i landet, ibland över 50 procent i veckan, utan inhyrd personal. Snarare händer det att sjukhuset får tacka nej till sjuksköterskor som vill jobba där, eftersom ryktet om den goda arbetsplatsen spridit sig. Det handlar om ett arbetssätt som innefattar alla från kirurg till undersköterska. Inte om att vara löneledande eller feta bonusar. Utan om att bli sedd som värdefull och unik, inte en dussinvara.
Narkossjuksköterskan Camilla Lindberg säger: “Vi är med och påverkar, vi jobbar i team och vi har jäkligt roligt tillsammans”.
Som verksamhetschefen Johan Kling konstaterar: “Delaktighet är det enskilt viktigaste för att skapa en bättre arbetsmiljö och behålla och rekrytera ny personal. Då händer någonting, då vill de vara kvar och det positiva driver det positiva”.
Samarbete, prestigelöshet och ömsesidig respekt kan alltså ge både bättre arbetsmiljö, mindre vakanser och mer vård för pengarna.
Region Stockholm, som låst fast sig i hyrpersonal, har mycket att lära av Alingsås.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
