ledare Reaktionerna på de två aktuella utredningarna om grundskolan respektive gymnasieskolan visar att skiljelinjerna i debatten inte alls är så tydliga. När det gäller gymnasiet står Svenskt Näringsliv plötsligt inte på samma barrikad som Friskolornas Riksförbund.
Det är lätt att tro att skoldebatten följer stenhårda ideologiska skiljelinjer. Att friskolekoncernerna, Friskolornas Riksförbund och Svenskt Näringsliv står enade tillsammans med borgerliga partier på den ena sidan. Att de rödgröna partierna kämpar från andra hållet tillsammans med Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund. Remissvaren på de två aktuella utredningarna om likvärdighet och segregation i grundskolan (SOU 2020:28) respektive dimensionering av gymnasieskolan (SOU 2020:33) visar att skiljelinjerna inte alls är så tydliga. Tvärtom finns en tydlig splittring bland borgerliga toppolitiker och när det gäller gymnasiet har Svenskt Näringsliv hamnat på kollisionskurs med Friskolornas Riksförbund.
Mest kontroversiell och uppmärksammad är utredaren Björn Åstrands utredning om grundskolan. Bland förslagen märks stopp för friskolorna att hantera ansökningar själva, stopp för kötid som urvalskriterium och sänkt ersättning till fristående skolor. Tre förslag som Friskolornas Riksförbund nu gör allt för att stoppa. Det borgerliga styret i Göteborg tillstyrker stopp för friskolornas rätt att själva hantera sina ansökningar och går längre än utredaren när det gäller sänkt ersättning till friskolor. Hellre än utredningsförslaget om ett belopp som kan överklagas vill de ha ett schablonavdrag. Det är värt att notera att det var så vi hade det när Bildt och Ask införde systemet med fristående skolor.
Staten ska till och med besluta om regionala ramar för utbudet inom gymnasieskolan. Det handlar helt enkelt om stopp för etableringsfrihet.
Även i borgerligt styrda Stockholm finns insikt om behovet av förändring. Utbildningsnämnden vill i sitt interna remissvar precis som Göteborg att friskolornas lägre ersättning ska definieras som ett schablonbelopp och man uttrycker också visst stöd för att ta bort kötid som urvalskriterium. Att beslutet var kontroversiellt understryks av att beslutet tillfogats en brasklapp:
Vad gäller vissa av utredningens förslag och slutsatser har partierna i majoriteten olika ställningstaganden på riksnivå.
Skrivningarna från Göteborgs stad och Utbildningsnämnden i Stockholms är långt ifrån vad borgerliga rikspolitiker gett uttryck för, men också långt från vad som står i remissvaret från borgerligt styrda SKR, Sveriges Kommuner och Regioner. SKR säger nej till både stopp för kötid som urvalsgrund och sänkt ersättning till fristående skolor. Borgerliga skolpolitiker i Sveriges största kommuner har anledning att se över om deras åsikt verkligen får genomslag i SKR.
När det gäller gymnasiet är det mest kontroversiella förslaget att staten ska få ökat inflytande över planering och dimensionering så att arbetsmarknadens behov ges större tyngd. Staten ska till och med besluta om regionala ramar för utbudet inom gymnasieskolan. Det handlar helt enkelt om stopp för etableringsfrihet. Friskolornas Riksförbund är såklart rasande över detta, men Svenskt Näringsliv tillstyrker och sätter upp punkten på listan med utredningens viktigaste förslag. Bland de riktiga företagen finns en insikt om att etableringsfrihet måhända inte är det bästa och mest effektiva sättet att garantera kompetens för framtiden.
Om borgerliga kommunpolitiker lyckas påverka sina riksdagskollegor om grundskolan och Svenskt Näringsliv får gehör för sin ståndpunkt om gymnasiet ser det plötsligt ljusare ut för viktiga skolreformer.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
