Att få gå i skolan är att få chansen att skapa sig ett nytt liv. I det livet ska splittringar och spänningar vara undantag, inte regel.
Av de elever som kommit till Sverige efter 12 års ålder gick en knapp fjärdedel ut gymnasiet med behörighet att söka till högskolan, konstaterar Skolverket.
”Konsekvenserna kommer bli splittringar, spänningar och en urholkning av den sociala sammanhållningen, när många nyanlända barn riskerar att hamna utanför systemet”, säger Nihad Bunar, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet till Sveriges radio.
Det är med rätta han är pessimistisk när han kommenterar Skolinspektionens granskningar från 2009 och 2014 som kritiserat undervisningen av nyanlända. Kritiken är knappast ny i skoldebatten.
Kartläggningarna är obefintliga eller undermåliga, stödet räcker inte till och det finns ingen tydlig organisatorisk struktur för att ge de nyanlända eleverna den skolgång de har rätt till.
Samtidigt som det larmas om en näst intill förutbestämd väg till utanförskap, meddelar Skolverket att 75 öronmärkta miljoner riskerar att frysa inne, eftersom skolor inte kunnat söka pengarna.
Statsbidraget, som hade kunnat gå till utökad undervisning i svenska för nyanlända, kräver nämligen att undervisningen sköts av en behörig lärare i svenska eller svenska som andraspråk. Det är ett högre krav än i ordinarie undervisning, där det räcker med att ha en utbildning som motsvarar den behörighetsgivande och att anses vara lämplig att undervisa.
Det finns alltså elever som behöver extra undervisning, det finns även pengar till den extra undervisningen, men det saknas undervisande personal. Det är bra att Skolverket nu ber regeringen att se över regelverket kring statsbidraget för nyanländas undervisning, men det behövs mer.
Folkpartiet föreslog i förra veckan på DN Debatt några välkomna pragmatiska åtgärder – som nu har blivit en del av den migrationspolitiska överenskommelsen – för att underlätta för skolor som tar emot nyanlända. En sådan åtgärd är valideringsanställning, som innebär att utrikes utbildade lärare som väntar på validering, anställs för att undervisa elever som talar samma språk. Samtidigt som man är i arbete kompletteras utbildningen och valideringen sker. Eleverna får sin undervisning och jobbtillfällen skapas.
En annan åtgärd, inom skolan såväl som generellt när det gäller nyanlända, är att dela på mottagaransvaret. Behovet av resurser i form av lokaler och personal är enormt, och det lär inte bli mindre.
Fler kommuner och fler skolor än de som redan tar ansvar behöver därför se över de organisatoriska förutsättningarna för att ge nyanlända eleverna ålders- och förkunskapsadekvat skolgång. Eleverna behöver sin kartläggning, skolornas organisation och resursfördelning behöver sin egen.
Kreativitet, realism och pragmatism är ledord för att få skolan för nyanlända att fungera. Det finns flera aspekter av att skolan måste fungera så snart som möjligt för de nyanlända barnen och ungdomarna. Direktiven är att mottagandet av nyanlända elever i skolan bör ske senast en månad efter att barnet/ungdomen kommit till Sverige eller så snart det är möjligt.
Utöver att tidig skolgång påverkar kunskapsresultat och framtida livschanser, är det ett sätt att få vara en del av ett sammanhang. Att få chansen att skapa sig ett nytt liv, även socialt.
I det livet ska splittringar och spänningar vara undantag, inte regel.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
