Brinner skolorna så brinner det i demokratin

ledare Om de politiska partierna verkligen vill förbättra likvärdighet och skolresultat borde de snarast återinföra skrivningen om att skolan ska verka för att eleverna grupperas så att en allsidig social sammansättning uppnås.  

De senaste två åren har antalet anlagda skolbränder ökat med 47 procent enligt statistik från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap*. 429 bränder anlades enbart under förra året. Senast i raden var Gottsundaskolan.

Skolan är en av kommunernas stora uppgifter och en dryg tredjedel av deras kostnader. Invånarna ser sina skattepengar bokstavligt talat brinna upp och ledsna elever som mister sin trygghet ökar knappast tilltron till politiken. Brinnande skolor är en temperaturmätare på hur samhället mår.

Är det ordning på gator och torg är det lugnare i skolan, har föräldrarna det bra, mår barnen bra. Om övervägande negativa förebilder styr sjunker resultaten. Den tidigare liberale skolpolitikern Johan Enfeldt visar detta mer än tydligt i en essä på Dagens Arena. 

De brinnande skolorna är en temperaturmätare på samhällsklimatet, där nyliberalismen är tändvätskan och segregationen bränslet.

Samhällets problem flyttar in i skolan, som tyvärr blivit en alltmer otrygg plats. Anmälningarna till Arbetsmiljöverketom fysiskt våld och hot i skolan har nästan fördubblats mellan 2012 och 2017, från 393 till 765. Första halvåret 2018 kom det in 543 anmälningar.. Lärarna konfronteras med blytunga frågor och marknadsstyrlningen har samtidigt gjort att de berövats en stor del av sin auktoritet.

Och även om snittet glädjande nu stiger litegrann så är det samtidigt  sjunkande grundskolebehörighet i var tredje kommun.

Samhällets problem flyttar in i skolan, som tyvärr blivit en alltmer otrygg plats. Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om fysiskt våld och hot i skolan har nästan fördubblats mellan 2012 och 2017, från 393 till 765. Första halvåret 2018 kom det in 543 anmälningar.. Lärarna konfronteras med blytunga frågor och marknadsstyrlningen har samtidigt gjort att de berövats en stor del av sin auktoritet.

Utvecklingen bort från efterkrigstidens sammanhållna skola med goda kunskaper och små skillnader mellan elever har drivits av borgerliga regeringar och Miljöpartiet.

Kanske är det mest avgörande den ändring i 1994 års läroplan som slog fast att skolan inte längre behöver ha en allsidig social sammansättning av eleverna. Därmed övergavs den socialdemokratiska idén om skolan.

»Marknadssystemet riskerar att göra eleverna till kunder och lärarna till leverantörer av goda betyg för att eleverna ska vara nöjda. Det är långt ifrån hur en skola ska fungera« sa gymnasieminister Anna Ekström i DI Weekend (3/17).  Hon hoppades på Skolkommissionen, där ledande pedagoger och experter velat återskapa en skola med likvärdiga resultat.

Men i våras röstade de borgerliga partierna och SD nej till kommissionens förslag att minska segregationen exempelvis genom lottning av skolplatser.

En sammanhållen grundskola kan bidra till att höja resultaten för elever med föräldrar med kortare skolunderbyggnad.

Integration kan inte bara bygga på tomma ord om tolerans, utan på en genuin vilja att vi verkligen ska mötas.

Men staten har abdikerat från sitt ansvar att alla barn ska få en likvärdig utveckling och det förlorar både de välbärgades barn i Bromma och eleverna i Husby på.

• Barn från hem utan resurser får inte möjlighet att utvecklas efter sin kapacitet.
• Även elever med gymnasieutbildade föräldrar men utan högutbildades sociala kapital, ofta LO-medlemmars barn, får sämre chanser till ett bra liv, genom den negativa kamrateffekten.

Arbetarbarn som socialministrarna Ingela Thalén och Annika Strandhäll, eller statsministrarna Ingvar Carlsson, Göran Perssonoch Stefan Löfven skulle knappast nått sina positioner om de vuxit upp i dag.

Denna avdemokratisering av samhället borde få fler än  lärarnas fackförbund och LO att slå larm. Svenskt Näringsliv, exempelvis, borde bekymra sig över hur den genomsnittliga kvalitén på arbetskraften sjunker.

Skolan speglar samhället men bygger också det nya samhället. Om de politiska partierna verkligen vill förbättra skolresultaten borde de snarast återinföra skrivningen om att skolan ska verka för att eleverna grupperas så att en allsidig social sammansättning uppnås.

Integration kan inte bara bygga på tomma ord om tolerans, utan på en genuin vilja att vi verkligen ska mötas. Allt annat är hyckleri. Rätt att välja kan inte vara skolpolitikens enda mål.

Socialdemokraterna behövs här mer än någonsin för ställa till rätta det som förstörts. Inte genom att gå i opposition i regeringsfrågan, men däremot måste partiet gå i opposition mot verkligheten och beskriva den så att folk känner igen sig.

Som Johan Enfeldt skriver: Gör en likvärdig skola till ett gemensamt mål!Brinner skolorna så brinner det i demokratin.

*Fotnot:Ökningen från 2014 till 2016 är 60 %, och ökningen från 2015 till 2017 är 47 %. MSB poängterar att den här tidsramen sammanfaller med ett byte mellan rapporteringssystem och att siffrorna kan ha påverkats av detta.