Sverige är på väg att bli ett fattigare land

LEDARE Något avgörande har tagits ifrån en när man inte kan känna att man litar på andra människor. Växande inkomstskillnader och sjunkande livsförhoppningar är ett större hot mot tilliten än konflikten om mångkultur.

Tvärtemot vad många kanske tror har mångkultur inte märkbart minskat tilliten mellan människor i Sverige. Som genomsnitt har Sverige fortfarande höga och stabila nivåer av social tillit, visar den nationella SOM-undersökningen, som undersökt saken sedan 1996.

Tillit är viktigt för individens eget välbefinnande, det gör att den människa som möter en annan person känner sig tryggare. Demokrati förutsätter att människor samarbetar och då måste vi ha tillit till varandra.

På frågan i vilken utsträckning det går »att lita på människor i allmänhet?« är 57 procent av svenskarna så kallade »höglitare«, vilket är nästan oförändrat jämfört med startåret 1996. I USA ligger motsvarande siffra runt 30 procent och andelen har tydligt minskat de senaste decennierna.

Sverige skiljer sig även från USA när det gäller sambandet mångkultur och social tillit skriver de båda professorerna Sören Holmberg och Bo Rothstein i ett kapitel i den färska forskarantologin Regntunga skyar. Trots att andelen utrikesfödda i Sverige ökat från 11 procent år 2000 till 20 procent vid årsskiftet 2020 har tilliten inte påverkats nämnvärt av den växande andelen utrikes födda.

Grupper som tappat hoppet om en bättre framtid har även tappat sin tillit.

Invandrartäta kommuner har lika stor andel höglitare (de högsta nivåerna av tillit) som kommuner med låg andel utrikes födda och det syns inget statistiskt samband mellan andelen utrikes födda och social tillit, konstaterar rapportförfattarna. Tilliten har inte heller sjunkit i gruppen utrikes födda. (Eventuella förändringar av tilliten på grund av pandemin finns inte med.)

Men mellanmänsklig tillit kan inte enbart redovisas som ett genomsnitt. Siffrorna visar också ett land som glider isär, där allt fler lever med misstro till sin nästa. Växande inkomstskillnader gör att tilliten sjunkit i stora delar av befolkningen. Det jämlika medborgarskapet, där vi kan se varann i ögonen i ungefärlig jämnhöjd, är hotat. »Om det samhälleliga smörjmedel som en hög grad av social tillit är, skall fungera optimalt bör den vara stabil över tid och inte vara påtagligt lägre i olika sociala grupper. Men så idylliskt är inte läget«, skriver de båda forskarna, som ser ett ›inte så uppmuntrande mönster« avteckna sig i data.

Skillnaderna mellan dem som har och dem som inte har växer. Spridningen i tilltron är det bekymmersamma. De egna villkoren och därmed förväntningarna på framtiden har försämrats för »välfärdspolitiskt exponerade« och ekonomiskt utsatta grupper. Tilliten tappas där den var klart lägre redan från början, visar forskarrapporten, som egentligen skulle kunna sammanfattas: Följ pengarna!

• Bland unga, lågutbildade, arbetslösa, sjuka, är andelen höglitare endast omkring 40–45 procent, det vill säga grupper som fått stryk tidigt eller mitt i livet av en politik för ökad ojämlikhet.
• Bland mer gynnade grupper som högutbildade, högre tjänstemän och personer som uppfattar sig vara vid god hälsa, är den i snitt cirka 70 procent.
• Medan tilliten minskat i grupper från arbetarhem har den ökat ungefär lika mycket i grupper från företagarhem.
• Bland medelutbildade (en stor del av TCO:s och LO:s medlemmar) har andelen sjunkit från 59 till 49 procent sedan 1996.

Med andra ord:

• Låg tillit bland grupper som drabbats hårdast av en kraftigt försämrad sjukförsäkring, en A-kassa bland de lägsta i västra Europa, sjunkande pensioner och där det inte lönar sig att arbeta. Ett Sverige på drift från en välfärd för alla, för närvarande med en politisk majoritet för att det ska fortsätta vara så.
• Hög tillit bland välbeställda som gynnats av livsstilssubventioner i form av Rut och Rot, som slipper förmögenhetsskatt, arvsskatt, fastighetsskatt och nu även kan sätta inkomsterna på bolag genom 3:12-regler som kostar kommunerna ytterligare 8 miljarder.

Sammanfattningsvis har grupper som tappat hoppet om en bättre framtid även tappat sin tillit. I hög grad handlar detta om traditionella S-väljare, medan borgerlighetens väljare tillhör de gynnade grupperna. Sverigedemokraterna, som i praktiken gynnar samma välbeställda grupper som de borgerliga partierna, har ändå paradoxalt nog kvar sin väljarbas just i de grupper som har den lägsta tilliten.

Redan 2007 visade forskaren Henrik Jordahl med jämförelser mellan länder att cirka 50 procent av mellanmänsklig tillit förklaras av inkomstskillnader. Ändå visar vår utveckling att på många områden har USA kommit till Sverige och med den riskerna för en minskad tillit och ökad polarisering.

Med vilka partikonstellationer kommer inkomstspridningen inte öka, med konsekvenser som fortsatt tillitsförlust och försvagad demokrati? Som Bo Rothstein och Sören Holmberg konkluderar är låg tillit gränsande till misstro definitivt inte bra för ett samhälle, speciellt inte om det finns i större politiska grupperingar.

Vi ser redan hur det kan förgifta debattklimatet och försvåra samarbeten. Vi hör det i högljudda utfall när KD-ledaren Ebba Busch i en partiledardebatt anklagar Löfven för att medvetet ha tagit in coronasmittan i Sverige. Att en stor grupp av befolkningen känner sig vara mindre värd än andra, och att de inte kan lita på andra är en stor förlust. För individerna och för demokratin.

Något avgörande har tagits ifrån en när man inte kan känna att man litar på andra människor. Ett land kan vara rikt och fattigt på samma gång. Rikt på humankapital som olja eller finansiella tillgångar. Men fattigt på socialt kapital, om folk har låg utbildning och saknar tilltro till varann. När det gäller social tillit mellan människor, håller Sverige alltså på att bli ett fattigare land.