I går genomfördes demonstrationer över hela Europa i protest mot de budgetnedskärningar som görs i många länder. Vi i Sverige, som inte brukar demonstrera på gatorna och som har det minsta budgetunderskottet inom EU, tycker kanske det är larvigt att som fransmännen gorma om beslutet att höja pensionsåldern från 60 till 62. Men det är allvarligare än så. Ett exempel är högerregeringen i Storbritannien. Den skär överallt – färre doktorer och poliser, sjukskrivna ska smiskas och stora nedskärningar på kollektivtrafik och forskning.
Enligt Storbritanniens motsvarighet till Ekonomistyrningsverket kommer 600 000 jobb att försvinna inom offentligt sektor fram till 2015. Men då ökar väl växtkraften i det privata näringslivet? Inte alls, där tror experterna att 700 000 jobb försvinner. Inte undra på att arbetsgivarna varnar för en recession och kräver att regeringen investerar i vägar, broar och järnvägsräls.
Budgethökarna på Europas olika finansdepartement har haft ett mönsterland, Irland. Tre sparpaket har lagts, men marknaden är ännu inte nöjd, så lånen Irland måste ta blir hela tiden dyrare. Arbetslösheten stiger. Ett fjärde nedskärningspaket planeras. Men i förra veckan kom chockbeskedet: Irlands tillväxt minskar, där den sakta stiger i resten av Europa. Slutsatsen är given: Besparingarna har försvårat Irlands möjlighet att åter växa. De som vill skära ner välfärd och offentliga nyttigheter är tvärsäkra, men Irland visar att vi vet lite om effekterna.
Det enda man kan vara säker på att de 23 miljonerna arbetslösa i Europa i dag blir fler när bantningarna får effekt. Kanske stannar efterfrågan helt av och ett antal av våra grannländer hamnar i en ekonomisk nedåtspiral.
Inför hotet av en depression citerar Martin Wolf i Financial Times det kinesiska talesättet att man ska ”korsa floden bara där man känner stenarna”. Vi förfasas över utvisning av romer eller annan främlingsfientlighet ”uppifrån”, men kopplar sällan samman detta med det som samtidigt sker i Europa, huvudlösa budgetneddragningar som ökar människors otrygghet. Ingen verkar ha läst historien från 30-talet.
I går lade också EU-kommissionen fram ett straffpaket med sanktioner för de medlemsländer vars budgetunderskott och statsskuld överstiger det tillåtna. Sådana hårdare tag borde förstås ha funnits för länge sedan. Men kommissionens timing är usel. Samtidigt som Europa marscherar i protest mot besparingarna, föreslår EU i praktiken en snabbare takt i dessa nedskärningar – för vilka regeringar klarar att ovanpå sina ”egna” budgetsaneringar också betala miljardböter till EU?
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
