Utredningens förutsättning verkar vara en politik som är pump-neutral.
Förra veckan presenterade ekonomiprofessorn John Hassler en utredning som ska lägga riktningen för Sveriges klimatpolitik under den blåbruna regeringen. Uppdraget var att han skulle presentera en klimatpolitisk inriktning som anpassar Sverige till EU:s nya regler och gör klimatpolitiken ”kostnadseffektiv”. Utredningens förutsättning verkar dock vara att försöka skapa en politik som är “pump-neutral”. Omställningen får inte kosta en krona eller ett enda öre vid bensinpumpen.
Utredningen är varken någon slakt av miljöpolitiken eller dess frälsare. Den innehåller många intressanta uppslag och idéer och bitvis en genomtänkt analys. Dock är borttagandet av utsläppsmålet för transportsektorn dåligt eftersom det innebär ökade utsläpp.
Problemet med utredningen är att den inte lägger tillräckligt fokus på åtgärder som minskar utsläppen här och nu
Det är absurt att i en statlig klimatutredning i praktiken knappt nämna åtgärder som ger dyrare bensin och diesel. Det ger knappast den bästa eller mest effektiva klimatpolitiken. Men det är onekligen en intressant tankeövning eftersom det är kravet för att någon klimatpolitik ens ska diskuteras under det blåbruna styret. Om det är kravet så tvingas man väl säga: Varsågod – kör på!
Flera förslag som presenteras i utredningen är bra och spännande uppslag för ny klimatpolitik. Bland annat föreslås att det ska skapas ett nationellt handelssystem för utsläppsrätter för de företag som inte omfattas av EU:s motsvarande system, de som idag slipper betala för sina utsläpp ska enligt utredningen göra det. Liknande åtgärder föreslås för markägare. Om exempelvis en skogsägare genomför åtgärder som binder koldioxid i jorden ska hen enligt utredaren få betalt för det. Dessa och flera andra förslag som läggs fram är intressanta, dessvärre är Hassler utredare åt en regering som inte för en progressiv klimatpolitik.
Problemet med utredningen är att den inte lägger tillräckligt fokus på åtgärder som minskar utsläppen här och nu. Utsläppen måste minska snabbare i år, inte bara nästa och definitivt inte bara om tio år. Koldioxid som lämnar våra fabriker, marker och bilar kommer att finnas i atmosfären under lång tid. De viktigaste utsläppsminskningarna är de vi kan göra här och nu. Om vi kan göra mer utsläppsminskningar på kort sikt, kommer det att förenkla framtidens klimatarbete när vi ska ner mot nollutsläpp. Det finns andra åtgärder utredningen borde kunnat ha fokuserat på för att snabbt få ner utsläppen, även om bensinskatter och reduktionsplikt är uteslutet av politiska skäl. Platser med god kollektivtrafik kan göras fria från personbilar, tullar kan införas i fler städer och hastigheten kan sänkas på vägarna. Det är orimligt att utredaren inte övervägt sådana snabbt verkande åtgärder som en del av klimatpolitiken.
Även om Hassler har gjort en elegant uppvisning i klimatekonomisk tankegymnastik, är den stora frågan vad regeringen kommer att besluta. Regeringen kommer inte bry sig om att utredaren kräver en snabbare omställning. Visst kommer en och annan liberal prata om ett nationellt system för utsläppsrättshandel men sannolikheten för att SD-regeringen går vidare med de goda förslagen är nästan lika med noll. Som ett litet barn kommer de antagligen plocka russinen ur kakan och genomdriva alla utredningens förslag som ökar utsläppen och glömma uppmaningen att minska dem. Med John Hassler som alibi lär slakten av klimatpolitiken fortsätta.
Vilho Pitkänen, klubbordförande, SSU Front Södermalm
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
