ledare När 7 av 10 vill bo i småhus är det märkligt att det byggs färre än någonsin. Vi behöver en bostadspolitik som gör att även arbetare och unga utan förmögenhet får råd med ett eget hem.
Hälften av LO-förbundens medlemmar bor redan i småhus. Men de som vill köpa i dag har det mycket svårare än för tio år sedan. Trots stark efterfrågan och även ökat byggande är andelen nya småhus historiskt låg.
Marknaden levererar inte efter hur folk vill bo. Och det är ungefär som i Elias Sehlstedts visa från 1800-talets slut:
Litet bo jag sätta vill:
Gård med trädgårdstäppa till.
Liten åker till att grava
Vill jag uppå landet hava:
Huset utan vank och brist —
Fyra rum och förstukvist.
Den perioden födde för övrigt både egnahemsrörelsen, folkrörelsen som arbetade för att arbetarklassen skulle kunna få råd med eget boende, liksom idén om trädgårdsstaden som med sin småskaliga, blandade bebyggelse blev ett uppror mot tidens mörka, smutsiga städer.
Drömmen om ett eget hem, med en trädgårdstäppa till, lever lika stark i dag. 7 av 10 unga vill helst bo i eget hus, när de tänker 15 år framåt.
Men av de knappt 60 000 bostäder som byggdes 2020 var endast 12 000 småhus, en andel runt 20 procent, jämfört med 45 procent för 10 år sedan. För 2021 och 2022 syns en liten uppgång, men i ett europeiskt och även nordiskt perspektiv bygger Sverige färre småhus än genomsnittet
Att »bygga ett fint hus och parkera den nya bilen på uppfarten. Just det var en gång definitionen av den svenska socialdemokratiska drömmen och är alltjämt drömmen för folkmajoriteten, som sedan 90-talskrisen inte har något politiskt parti på sin sida i bostadsfrågan», skriver S-ordföranden i Borlänge, Erik Nises, i en ledare i Aktuellt i politiken (8-10 december) under rubriken Dags för S att skaffa sig en bostadspolitik.
Ett småhus ger en »väldigt konkurrenskraftig boendekostnad jämfört med en hyresrätt«, i kommuner utan skenande prisutveckling. Småhus i trä, rätt planerade, är dessutom snälla mot klimatet, framkom på LO-seminariet Hur bygger vi fler klimatsmarta småhus för arbetare? Men de byggrätter som i dag får förtur när kommunerna vill ha maximala inkomster för sin mark är höga hus som står tätt och trångt utan grönska emellan.
Trä & Möbelföretagens vd David Johnsson talar om ett kortsiktigt tänkande och «förtätningshysteri«, väldigt långt från de svenska trädgårdsstäderna.
Med sina blandade upplåtelseformer hyllas denna stadsplanering som socialt hållbar av såväl forskare som FN. Och inspirerar bland andra Paris socialistiska borgmästare Anne Hidalgo i planeringen av 15-minutersstaden.
Under miljonprogrammets dagar från mitten av 1960-talet och ett decennium var minst en en tredjedel av nybyggena egnahem, radhus och villor infogade i bebyggelsen. År 1976 var 40 000 av 70 000 byggda bostäder småhus.
Här växte blivande läkare, rörmokare, verkstadsarbetare, lärare och författare upp tillsammans. Det subventionerade småhusbyggandet ledde även till att vanligt folk fick köpa småhus och därmed en förmögenhetsutjämning.
Panelen på LO-seminariet var enig om att kommuners markanvisningspolicy, tillsammans med högst varierande markpriser och hårdare låneregler, bidragit till att stänga dörren för många med arbetaryrken. »Nybyggda småhus ska vara ett rimligt alternativ för arbetarhushåll«, understryker LO-ekonomen Peter Gerlach utifrån förslag i LO-rapporten Nystart för vanligt folk.
Dagens bostadssubventioner går inte till byggande eller lån för dem som ska köpa första bostaden och saknar ett stort eget kapital. Istället får redan köpstarka, med sitt boende på det torra, skattelindring för rot, rut och räntor. Staten subventionerar beståndet för dem som äger, men subventionerar inte längre byggandet.
Med färre bostäder och stora räntesubventioner stiger priset eftersom kostnaderna har kunnat explodera i alla led. Räntesubventionerna går dessutom från land till stad.
Extrema värdeökningar på fastighetsbeståndet gör att en allt större del av månadslönen krävs både för att hyra lägenhet och köpa småhus.
Swedbanks boindex visar att en tvåbarnsfamilj i storstadsregionen kan ha 13 000 kr högre månadskostnad för en villa än i de minsta kommunerna. Prisutvecklingen kan tömma huvudstaden på medelinkomsttagare, precis som i exempelvis London, visar en rapport från Stockholms handelskammare.
Någon jämlik start på bostadskarriären åstadkommer den politiken inte.
Erik Nises påminner, i ovan nämnda ledare, om rapporten En ny social bostadspolitik från Socialdemokraternas partistyrelse år 2018, som »syftar till att höja livskvaliteten och valfriheten för oerhört många« men som nu verkar ha glömts bort.
Den nya bostadsministern Johan Danielsson (S) vill se lägre amorteringskrav under en period för unga på bostadsmarknaden, som i flera andra länder. Absolut ett steg i rätt riktning, men helt otillräckligt, så länge som det saknas en sammanhållen bostadspolitik.
Det behövs subventioner för nya bostäder som når dem som behöver dem, inte riktas åt dem som redan har. Liksom ett återinfört tak för produktionskostnader inklusive markkostnader, ett krav som staten tidigare hade rätt att ställa i samband med markanvisningen.
Drömmen om ett eget hem till rimlig peng behöver fler företrädare i politiken.
För även sista versen på Elias Sehlstedts visa håller än:
Sådant bo jag sätta vill
Bums — när kassan räcker till.
Men hur skall väl kassan ökas,
I vad värv skall lyckan sökas?
Kanske sitter hon uti
Något utländskt lotteri?
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
