Centerpartiets svek mot landsbygden

Ledare På Centerns kommundagar möts två partier – Landsbygd-Centern och stads-Centern. En är vinnare, den andra är ett gammalt damigt förflutet. Frågan är hur mycket landsbygds-Center är villig att gå det nya marknadsdogmatiska skattesänkar-Centern till mötes? 

I morgon börjar Centerpartiets kommundagar. När kommundagarna öppnar kommer Annie Lööf att kunna hålla ett triumfatoriskt tal. Listan över »liberala reformer« som Centerpartiet lyckats förhandla sig till i sitt avtal med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna är lång.

Det hör i ju för sig till förhandlingslogiken att alla parter i en förhandling utropar sig till
vinnare. Men det är ingen tvekan om att Centerpartiet har fog att fira. Frågan är inte om Centerpartiet varit framgångsrika. Utan vilket Centerparti.

Det är nämligen (minst) två partier som möts på Centerns kommundagar. Å ena sidan det Centerparti som är djupt förankrade på den svenska landsbygden. Som attraherar såväl bönder och lantbrukare som glesbygdens småföretagare. Och så finns det ett annat Centern.

Centerpartiet kommer inte att leverera den landsbygdspolitik som krävs för att hela Sverige ska kunna leva

Det hippa, gröna alternativet för urban medel- och överklass. De som attraheras av ett parti som kombinerar en sympatisk flyktingpolitik och en anständig klimatpolitik med en politik som gynnar den egna plånboken.

Dessa nya Centerväljare är stora vinnare på januariavtalet. Inte minst på januariavtalets skattepolitik. Avskaffande av värnskatten och höjd gräns för statlig skatt gynnar som bekant framförallt urbana höginkomsttagare, liksom det tredubblade RUT-avdraget.

Dessa Centerväljare tycker förmodligen också att det är trevligt med gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker. Romantiskt att kunna handlar närproducerat öl och snaps på en pittoresk bondgård.

För att inte tala om uppluckringen av strandskyddet: alla möjligheter att bygga sommarstugor med strandtomt som öppnar sig.

Ännu ett exempel är löftet om att bygga höghastighetståg, som Centerpartiet ironiskt nog listar under rubriken »Landsbygden får bättre villkor«. Höghastighetstågen handlar ju om att göra det lättare att resa mellan storstäder, helst helt utan att behöva stanna vid en snöig station på den småländska landsbygden.

Det är svårare att hitta politik som gynnar de av Centerpartiets väljare som fortfarande bor på landsbygden. Visserligen finns det skarpa skrivningar om skogsbruket. Med januariavtalet stärks skogsägares skydd mot olika typer av miljöintressen. Det är bra med tydliga regler, men skogsbruket är en väldigt liten del av landsbygden.

Framförallt saknas de reformer av både skattepolitik och välfärdens organisering på som på allvar skulle göra det möjligt att leva i hela Sverige.

»Fler lokala servicekontor« är en svag tröst, om den service de har att erbjuda är utarmad. Landsbygdens problem är inte att inte kunna träffa samma läkare, utan att ha tillgång till en läkare överhuvudtaget, på någorlunda rimligt avstånd.

Centerpartiet kommer inte att leverera den landsbygdspolitik som krävs för att hela Sverige ska kunna leva.

Frågan är hur mycket landsbygds-Center gillar det nya marknadsdogmatiska skattesänkar-Centern. Hur sugna de är på att vara med och svinga chefekonomen Martin Åhdals nyliberala slägga mot hyresskyddet och anställningsskyddet.

Det kanske inte visar sig på kommundagarna. Men det lär synas senast i nästa val.