Tvångsarbete i Sverige? Det verkar omöjligt! Ändå tycks näst intill slavliknande villkor förekomma här alldeles vid vår egen dörr. Det skriver Charles Woolfson, professor i arbetsstudier.
Ta situationen för de migrerande bärplockare som kommer varje sommar. Svenska myndigheter, som Migrationsverket, Arbetsmiljöverket och fackförbund har alla försökt att komma tillrätta med de värsta missförhållandena. Samtidigt har Arbetsmiljöverket på senare år utsatts för kraftiga budgetnedskärningar med åtföljande personalminskningar. I dag har Arbetsmiljöverket varken personal som kan säkra anständiga arbetsvillkor eller den formella makten att kontrollera löneavtal.
Dessa avtal hålls ofta inte, utan arbetarna luras. Det har lett till protester och även demonstrationer från migrantarbetarnas sida, särskilt från dem som helt lurats på sina löner. Det är händelser som har gett ovälkommen uppmärksamhet kring Sverige från internationell media och andra observatörer.
Men, trots alla försök att komma tillrätta med problemen, kommer vi med stor sannolikhet att få se nya missförhållanden denna sommar. Åtminstone att döma av förra sommarens händelser. När ett kryphål stängs för skrupelfria arbetsgivare tycks de snart hitta ett annat att ta sig igenom. När det blivit svårare att exploatera migrantarbetare från Sydostasien, ersätts de med östeuropéer. Ett nytt angreppssätt behövs, givet hur svårt det tycks vara att reglera denna lönsamma hantering som i stort bygger på billig utländsk arvbetskraft. Därför behöver tvångsarbete tydligt kriminaliseras i praktisk rättstillämpning vid svenska domstolar, så som det redan är i teorin i straffrätten.
De rättsliga instanserna har dock funnit det svårt att framgångsrikt driva processer mot oärliga arbetsgivare, detta trots att Sverige har införlivat de viktigaste internationella konventionerna rörande arbetsstandarder i sin nationella lagstiftning. Tydliga strafflagar finns också för människohandel, så kallad trafficking. Trafficking av människor med tvångsarbete som syfte är dock något nytt, jämfört med det vanligare förekommande trafficking för sexuellt utnyttjande av människor. Ett åtal som väcktes förra året misslyckades.
Behövs då verkligen en tung juridisk hammare för att knäcka denna ganska lilla nöt? Några har pekat på att migrantarbetarna, ofta fattiga bönder från Sydostasien, välkomnar tillfället att komma till Sverige. Här kan de tjäna förhållandevis bra med pengar. En del har otvivelaktigt återvänt hem med långt större summor än vad de någonsin skulle ha kunnat tjäna i sitt hemland på ett par månaders, låt vara hårt och intensivt arbete. Det är också något som många som kommit hit inte är främmande för.
Baksidan av myntet är dock att dessa migrantarbetare befinner sig i ett främmande land, de talar vanligen inte språket, de känner inte till sina rättigheter och vet inte hur man använder sig av det juridiska systemet om de blir lurade. De har kontrakt som i praktiken binder dem till en specifik arbetsgivare, de har ofta skuldsatt sig till penningutlånare därhemma för att kunna finansiera visum och resan, och ofta får de inte den utlovade lönen. De är visserligen inte fastkedjade rent fysiskt, men de är extremt sårbara, utsatta för en stark psykologisk press. Deras villkor tycks kort och gott uppfylla många av de internationellt överenskomna indikatorerna på tvångsarbete.
Fördelen med ett straffrättsligt system är att det åstadkommer både ansvarsutkrävande och fungerar avskräckande i fall där mjuka metoder har misslyckats. Arbetsgivare tenderar att uppmärksamma situationer där de själva kan hamna i fängelse.
Charles Woolfson, professor i arbetsstudier vid REMESO, avdelningen för forskning om migration, etnicitet och samhälle, vid Linköpings universitet. Tillsammans med Petra Herzfeld Olsson och Christer Thörnqvist har han författat artikeln ”Forced Labour and Migrant Berry Pickers in Sweden”, i International Journal of Comparative Labour Law and Industrial Relations, 2012, Vol.28, Nr.2, sidorna 147-176.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
