En kvinna får fortfarande två miljoner kronor mindre i livsinkomst än en man – för samma jobb. Om vi inte ökar jämställdhetstakten kommer även våra barn få olika lön beroende på kön, skriver Unionens chefsekonom Katarina Lundahl.
Det är bara att konstatera – det svenska arbetslivet är fortfarande långt ifrån jämställt. Sverige har kommit långt i jämställdhetsarbetet jämfört med många andra länder, men när det gäller arbetslivet är vi inget föredöme.
I World Economic Forums globala jämställdhetsmätning ligger Sverige på en femteplats, men i kategorin arbetsmöjligheter och löner hamnar vi bara på plats tolv. Det är tydligt att jämställda löner och lika möjligheter på arbetsmarknaden är områden där Sverige behöver öka förändringstakten.
I World Economic Forums globala jämställdhetsmätning ligger Sverige på en femteplats, men i kategorin arbetsmöjligheter och löner hamnar vi bara på plats tolv.
De stora löneskillnaderna som fortfarande finns mellan kvinnor och män beror på flera saker.
- Dels är det svenska arbetslivet ovanligt könssegregerat och i de kvinnligt dominerade yrkena är lönerna generellt lägre än i de manligt dominerade.
- En annan orsak är att män oftare blir chefer än kvinnor, trots att undersökningar visar att kvinnor i lika stor utsträckning som män vill bli chefer.
Men även för kvinnor och män med samma befattning och yrke finns det betydande löneskillnader.
Unionen har tagit fram ett räkneexempel som visar att en manlig Unionenmedlem tjänar omkring två miljoner kronor mer än sin kvinnliga motsvarighet under ett arbetsliv.
Skillnaderna har krympt något de senaste tjugo åren, men det har skett i en alldeles för långsam takt. Med nuvarande tempo kommer även våra barn få olika lön beroende på kön. Det är med andra ord hög tid att öka jämställdhetstakten.
Såväl politiker som arbetsgivare, fackförbund och andra samhällsaktörer måste arbeta aktivt för att det ska ske en förändring. Arbetsgivarnas roll i att förändra processer och attityder ute på arbetsplatserna är central. Unionen representerar över 640 000 privatanställda tjänstemän över hela landet och vi kräver att alla arbetsgivare genomför ett systematiskt jämställdhetsarbete. Det måste ske på flera plan:
- För det första måste arbetsgivaren genomföra årliga lönekartläggningar, som synliggör osakliga löneskillnader.
Den 1 januari 2017 återinfördes kravet på årlig lönekartläggning och analys, något som Unionen drivit på för länge.
Statistiken är tydlig – arbetet med lönekartläggning leder till reella positiva effekter. Minst hälften av gångerna leder det till lönejusteringar eller andra åtgärder som syftar till att uppnå jämställda löner.
Därför måste arbetsgivarna ta uppgiften på allvar. Idag är det allt för många arbetsgivare som inte följer lagen.
- För det andra behöver alla arbetsgivare ha tydliga rutiner för att garantera ett föräldravänligt arbetsliv, så att det går att kombinera karriär och familj.
En modern arbetsgivare bör se det som självklart att både mammor och pappor tar ansvar för sina barn och vara tydlig med att det inte påverkar föräldrarnas möjligheter till karriär.
Statistiken är tydlig – lönekartläggning leder till positiva effekter
- För det tredje bör alla arbetsgivare jobba systematiskt med att uppnå en jämn könsfördelning bland sina chefer och i styrelser.
Idag är fler män än kvinnor chefer, men intresset för att bli chef är lika stort hos båda könen. Detta bör arbetsgivare aktivt tänka på vid rekrytering.
Men det är inte bara arbetsgivare och chefer som kan agera på arbetsplatserna. Vi kan alla bidra till ett mer jämställt arbetsliv.
Därför har Unionen tagit fram checklistor som alla kan använda för att kolla hur det står till med jämställdheten på den egna arbetsplatsen, och som kan synliggöra brister och ge förutsättningar att driva på för förändring.
Jag är övertygad om att vi tillsammans kan öka jämställdhetstakten.
Katarina Lundahl är Chefsekonom på fackförbundet Unionen.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
