Politiskt storbråk i Bosnien-Hercegovina har lett till att nyfödda barn lever i något som liknar ett laglöst land. Nu protesterar tusentals människor i Sarajevo.
I början av juni samlades flera tusen människor utanför parlamentet i Bosnien-Hercegovinas huvudstad Sarajevo för att demonstrera. En liten svårt sjuk baby på tre månader kunde inte lämna landet för specialistvård i Tyskland eftersom hon inte hade något pass.
Parlamentet var omringat av upprörda mödrar med barnvagnar och andra Sarajevobor. Flera hundra personer inne i parlamentet kunde inte komma ut på grund av demonstrationerna.
Upprinnelsen till protesterna var att sedan den 12 februari i år får inga nyfödda barn i Bosnien-Hercegovina några ID-nummer. Det innebär att de inte kan få några identifikationshandlingar såsom pass. Barnen kan alltså inte lämna landet.
I somras ledde det till att en bebis dog eftersom föräldrarna inte kunde föra ut barnet ur landet och nå den sjukvård som behövdes utanför Bosnien-Hercegovina.
Hela situationen kommer sig av att landets konstitutionsdomstol för två år sedan fann att den dåvarande personnummerlagen innehöll bestämmelser om utdelning av personnummer som inte stämmer överens med landets kommunindelning.
Efter detta följde en rad turer fram och tillbaka om hur situationen skulle lösas.
Nu är läget så, att landets konstitutionsdomstol har ålagt parlamentet att ändra lagen. Det finns en temporär lag som gör det möjligt för nyfödda att få temporära id-handlingar.
Men sedan februari i år kvarstår faktum att nyfödda barn lever i något som liknar ett laglöst land. Politikerna i parlamentet bråkar om lagens utformning och blockerar därmed att en ny lag kan antas. Förslaget till ny lag ska återigen behandlas av konstitutionsdomstolen i november.
Konsekvenserna av bråket har tagit sig olika uttryck. Bosniska politiker har gjort märkliga uttalanden som att människor borde hålla sig hemma och att protesterna skadar landet. Dessutom har det tillförts en etnisk dimension på det politiska bråket. Uttalanden från enskilda politiker – både bosnienserbiska och bosnienkroatiska – har gjorts om att Sarajevo inte längre skulle vara en säker plats att arbeta och mötas på.
Demonstrationerna spred sig i juni till andra städer i landet. Studentgrupper och aktiviströrelser var de mest engagerade, men från till exempel fackföreningsrörelsen har det varit tyst.
Protesterna var ett uttryck för att Bosnien-Hercegovina som stat inte fungerar – och för att många medborgare är trötta på det. Flera politiker visar med sin retorik att de snarare är konfliktorienterade än måna om sina medborgare och sitt land. Egenintresse och retorik, som delvis bygger på etnisk tillhörighet kommer före allt annat.
I juni, några dagar efter att demonstrationerna hade nått sin kulmen, träffade jag en blivande mamma i Sarajevo. Vi känner varandra sedan tidigare och pratade om det nya livet som börjar när bebisen kommer till världen. Mitt under samtalet börjar hon gråta helt förtvivlat. Hon berättar att hon dagligen har gått förbi demonstrationerna och känt sig skakad. Hon beskriver sin rädsla inför framtiden och vad hennes barn kommer att mötas av.
I november ska barnet födas, lagom till att konstitutionsdomstolen ska behandla förslaget till ny lag. Om det innebär att frågan kommer att lösas återstår att se.
Christina Bergman är handläggare för Västra Balkan på Palmecentret
Faktaruta:
Bosnien-Hercegovina är en decentraliserad statsbildning som vid krigsslutet 1995 delades upp i två entiteter: Federationen Bosnien-Hercegovina och Republika Srpska. Det finns en regering på statsnivå med ett presidentråd, en regering för vardera entitet samt president och parlament i de båda entiteterna. Därtill finns regering och folkförsamling i Federationens tio kantoner samt 141 kommuner. Graden av decentralisering inom den politiska strukturen är mycket omfattande. Som exempel kan nämnas att det totalt finns 14 utbildningsministrar i landet. Detta system gör politiska och juridiska processer komplicerade och är mycket kostsamt att upprätthålla.
Palmecentrets samarbetsorganisationer i Bosnien-Hercegovina bidrar till att utbilda människor för att stärka deras möjligheter att aktivt delta i, och ha inflytande över, sina lokala samhällen. Folklig och politisk organisering behövs för att en positiv samhällsutveckling ska kunna ske i landet. Därför arbetar Palmecentret med organisationer som tar till vara ungdomars, kvinnors och arbetares rättigheter.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
