I februari i år gick tiotusentals bosnier ut på gatorna och demonstrerade mot korruption och dysfunktionell politik. I dag fylls inte längre gatorna av demonstranter. Men det pågår ett tyst uppror i Bosnien och Hercegovina.
En viktig följd av demonstrationerna var de medborgarplenum som upprättades runt om i landet. Med syftet att alla som ville skulle få delta, göra sin stämma hörd och bidra med konkreta förslag till förändringar.
Sedan dess har medborgarplenumen fört fram krav på att korruption och nepotism måste bekämpas och att den höga arbetslösheten måste åtgärdas. I kantonen Tuzla avgick den regionala regeringen, efter påtryckningar från demonstranter och medborgarplenum, och ersattes med teknokrater fram till valet i oktober i år.
Medborgarplenumen spelade också en viktig roll under de svåra översvämningarna i maj. De organiserade människor som ville hjälpa till och distribuerade mat, kläder och andra förnödenheter till de drabbade.
Fyra månader efter att demonstrationerna satte igång är det inte lika många som demonstrerar och som deltar i medborgarplenum. Men det finns ett fortsatt stort engagemang, inte minst hos unga människor. Demonstrationerna skapade ett intresse för demokrati som medborgarplenumen är ett uttryck för.
Men om demokratin har spirat på gräsrotsnivå har den snarare fått stå tillbaka hos myndigheter och på högre nivå.
En av initiativtagarna till demonstrationerna och plenumen i Sarajevo är Mensur Hodzic som är svensk medborgare. När jag träffade honom i mitten av maj hade det gått ett par veckor sedan han anklagades för att vara terrorist, arresterades och hölls häktad i ett dygn. Hans telefon beslagtogs och han har ännu inte fått tillbaka den.
Polisen hävdar att han bar väskor med stenar i och att han tänkte kasta dem på byggnaden Vijećnica, stadshus och tidigare nationalbibliotek och av stor symbolisk betydelse i Sarajevo. Anklagelser som Hodzic menar är helt tagna ur luften.
– Det är en demokratisk rättighet att uttrycka sina åsikter. Politikerna i Bosnien och Hercegovina verkar inte tillräckligt trygga med det demokratiska systemet för att klara av att verka transparent. I stället arresterade de mig, sa Mensur Hodzic.
Han hänvisade till en namninsamling som fler och fler bosnier skrev under för att uttrycka sitt missnöje med korruption och nepotism. I skrivande stund har 23 000 underskrifter samlats in. En namninsamling av det här slaget hade nästan varit otänkbar för bara något år sedan. Dels för att många människor har tänkt att de inte kan påverka politiken. Dels för att det har funnits en uppfattning av att man måste vara nöjd med det man har, så länge det inte är krig.
Det är omöjligt att veta vad årets händelser kommer att få för konsekvenser på lång sikt i Bosnien och Hercegovina. Tydligt är att medborgarna är mer politiskt engagerade är någonsin förut.
Men hittills har politikerna varit dåliga på att fånga upp engagemanget. De måste börja se kritiska medborgare – som Mensur Hodzic – som en tillgång i stället för ett hot. Annars kommer klyftan bara att växa mellan medborgare och politiker i landet.
Christina Bergman, handläggare för Västra Balkan på Olof Palmes Internationella Center
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
