debatt I Jemen, som härjas av inbördeskrig och humanitär katastrof, är civilsamhället en viktig pelare i fredsarbetet. Men kompetens behöver byggas och kvinnor måste inkluderas. Här kan svenska civilsamhällesorganisationer bistå, skriver Lena Sundh, och Charlotte Lind från Operation 1325.
I takt med att ett antal konflikter och hot mot demokratin förvärrats och världen tvingats fokusera på att hantera den pågående pandemin, har situationen i Jemen kommit att falla i glömska. Att utrikesminister Ann Linde besökte landet i början av juni var därför mycket positivt och värdefullt. Förutom FNs generalsekreterares särskilde sändebud för Jemen, Martin Griffiths, förefaller utländska ledare och toppdiplomater nöja sig med att resa till Saudiarabien och andra länder i regionen, något som ytterligare understryker vikten med Lindes besök.
Allt sedan sitt senaste medlemskap i FNs säkerhetsråd och FN-samtalen om Jemen i Stockholm i slutet av 2018 har Sverige kommit att bli en engagerad aktör i Jemenfrågan. Men frågan har tyvärr gått i stå och det är viktigt att den återigen kommer högt upp på den internationella agendan. Kanske kan det amerikanska särskilda sändebudets besök i regionen nyligen, om än inte Jemen, vara ett tecken på att USA är på väg att återigen engagera sig i konflikten, och denna gång på ett mer konstruktivt sätt än under Trump.
Civilsamhället – en resurs för freden
Samtidigt pågår livet för människorna inne i Jemen. Befolkningen är drabbad av oerhörd nöd och lidande. Som alltid i krig eroderas staten och Jemens extrema fattigdom omöjliggör ett socialt skyddsnät. Skolväsendet och hälsovården har i princip upphört att fungera och miljoner av barn har drabbats av svält och undernäring. Här är det civilsamhället som kliver in och försöker ta ansvar och lindra nöd.
Civilsamhällets organisationer kan också bli viktiga nyckelspelare för freden. Den kunskap, trovärdighet och många kontaktytor som civilsamhället bygger upp genom sitt sociala arbete utgör en infrastruktur som kan nyttjas i fredens tjänst. Med sitt breda nätverk kan de både förankra fredsprocessen hos befolkningen och kanalisera allmänhetens behov till beslutsfattare. Dessutom innebär en fredsprocess som är förankrad bland allmänheten att ett kommande fredsavtal får en ökad chans att överleva. Att bistå det jemenitiska civilsamhället är därför ett sätt att bidra till möjligheterna för fred.
Koordinerad ansats behövs
Dock är är det svårt för civilsamhällesorganisationerna att göra sig hörda. De civilsamhällesorganisationer som Operation 1325 samarbetar med i Jemen har alla som en del i sitt arbete att stärka kvinnors politiska deltagande, särskilt i arbetet för fred. Organisationerna möter stora utmaningar. En av dem har på grund av de säkerhetshot de upplever tvingats tona ner sitt påverkansarbete gentemot beslutsfattare och det direkta arbetet för fred har på så sätt blivit i princip obefintligt. Säkerhetssituationen gör det också svårt att dokumentera brott mot de mänskliga rättigheterna och krigets lagar.
I dagsläget fokuserar den jemenitiska fredsprocessen, eller det som nu existerar av en sådan process, på de stridande parterna och deras externa stöd. Men, i avvaktan på en fredsprocess som förhoppningsvis också kommer att inkludera representanter för civilsamhället, inte minst kvinnor, finns mycket som kan göras för att civilsamhället ska kunna spela en roll i fredsdialogen och i uppföljningen av ett avtal, när det kommer.
Stödet för ett starkare demokratiskt civilsamhälle i Jemen kanaliseras bäst genom ideella organisationer, som kan bistå för att bygga upp kompetens och genusmedvetande.
Världsbankens Gender Gap Index rankar Jemen som det näst sämsta landet i världen att vara kvinna i. Det är mycket svårt för kvinnor att göra sina röster hörda. Sverige har inte bara engagerat sig i försöken att få de jemenitiska parterna att komma överens, utan är också en av få starka röster för kvinnors deltagande i landets fredsprocess. Den rösten behövs. Kvinnorna behövs i en fredsprocess, inte bara i en nationell process utan också för att Jemen, efter ett fredsavtal, ska kunna fungera igen, inte minst på den lokala nivån. Eftersom kvinnor främst organiserar sig inom civilsamhället får regeringens arbete bättre förutsättningar att lyckas om ett starkare civilsamhälle byggs upp.
Det krävs också ett mer organiserat samarbete för att öka svenska civilsamhällesorganisationers kunskap om situationen i landet och om vad som görs av andra organisationer. En utmaning är att få enskilda insatser att dra åt samma håll, även om det bara är ett fåtal organisationer som fokuserar på just Jemen. För att möjliggöra att insatser drar åt samma håll, eller åtminstone inte motverkar varandras arbete, så krävs ökat samarbete oss emellan.
Även inom det jemenitiska civilsamhället krävs samordning i högre utsträckning för att de ska maximera sina möjligheter att påverka. För att stärka civilsamhällets och kvinnors deltagande i den jemenitiska fredsprocessen krävs således en koordinerad ansats – både på internationell nivå och nationell nivå.
Lena Sundh, ordförande Operation 1325
Charlotte Lind, verksamhetsutvecklare och projektledare Operation 1325
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
