Med befolkningsutvecklingen i åtanke måste vi börja planera för hur äldreomsorgen ska fungera på sikt, Clara Lindblom (V), äldre- och personalborgarråd i Stockholm.
Ökat inflytande för de äldre, personalkontinuitet och bättre samverkan. Det är avgörande punkter för en bättre hemtjänst.
De demografiska förändringarna kräver att vi planerar långsiktigt för att kunna möta behoven hos framtidens äldre. Och det är dags att börja nu.
Mycket behöver förändras i hemtjänsten i Stockholm. Efter otaliga rapporter om stressad personal som knappt hinner gå på toaletten och äldre som måste klara av att duscha på ett bestämt antal minuter har vi i den rödgrönrosa majoriteten arbetat med en stor översyn av hela hemtjänsten.
Under året har samtliga anställda har fått lämna synpunkter i en utvärdering och ett omfattande utredningsarbete om hur biståndsbedömningen ska gå till pågår med målet att öka de äldres inflytande över sin egen vardag. Under 2016 kommer det arbetet att bli klart och resultaten ska givetvis inte läggas i byrålådan.
Vi avsätter nu pengar för kontinuerlig verksamhetsutveckling inom hemtjänsten.
Äldreomsorgen måste utgå från de äldres behov och önskemål. Vi behöver i högre utsträckning arbeta personcentrerat där den som får omsorgen är delaktig i att utforma den. Vi är alla olika och det är inte något som upphör med åldern. Därför är ett ökat inflytande högsta prioritet i det pågående utvecklingsarbetet.
Om vi ska lyckas med en omsorg som är anpassad efter individuella behov och önskemål är kontinuitet helt avgörande. De äldre måste få möta ett mindre antal personer från hemtjänsten som de har chans att lära känna och som i sin tur kan lära känna deras behov. Hög personalkontinuitet har stor betydelse för omsorgens kvalitet.
Äldreomsorgen bör vara föremål för ett ständigt utvecklingsarbete där de äldres behov står i centrum.
I det arbetet är personalens kompetens och kunskap ovärderlig. Därför måste det finnas utrymme för personalen att vara drivande i verksamhetsutvecklingen. Vi behöver se ökad samverkan mellan olika yrkesgrupper. Vilka yrkesgrupper som kallas in ska styras av varje persons egna behov. Ett närmare samarbete mellan undersköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och sjuksköterskor kan göra att ett rehabiliterande förhållningssätt blir en naturlig del av hemtjänstens arbete.
Det innebär att underlätta och stödja den äldre att leva ett så självständigt liv som möjligt. En bättre samverkan mellan kommunens äldreomsorg och landstingets sjukvård är också viktigt för att ge ökad trygghet i samband med att en person blir utskriven från sjukhus.
Kontinuerlig verksamhetsutveckling och närmare samarbete mellan olika yrkesgrupper ökar inte bara omsorgens kvalitet, det utvecklar också omsorgsyrket och kan få fler att vilja jobba inom välfärden.
Och om fler väljer att stanna för att de kan vidareutvecklas i sitt yrke har vi större möjlighet att uppnå målet om personalkontinuitet. En framåtsyftande utveckling av äldreomsorgen måste också innehålla digital utveckling, inte på bekostnad av det mänskliga mötet utan som kvalitetshöjande hjälpmedel, både för äldre och för personal.
Det är viktigt att vi med befolkningsutvecklingen i åtanke börjar se framför oss hur äldreomsorgen ska fungera på sikt och vågar satsa på att utveckla verksamheten. Personalkontinuitet, stort inflytande och medbestämmande för den enskilde, samverkan och digitalisering kan vara ledord i det arbetet.
Med blicken mot målet kan vi klara utmaningen.
Clara Lindblom (V), äldre- och personalborgarråd i Stockholm
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
