Ledare Coronakrisen har slagit hårdast mot USA:s svarta befolkning, som drabbats av arbetslöshet, bristande tillgång till sjukvård, hemlöshet och ökande fattigdom. Det kan vara en viktig anledning till att protesterna med anledning av polismordet på George Floyd har eskalerat och spridit sig över hela USA.
Han dog en narkomans död. Rodney King, som blev världsberömd i början av 90-talet, hittades den 17 juni 2012 på botten av sin pool, med alkohol, kokain och marijuana. Ändå kunde King på sätt och vis skatta sig lycklig. Han hade nämligen kunnat dö redan 1991, då han misshandlades svårt av fyra Los Angeles-poliser. Misshandeln dokumenterades av en man som provade sin nya videokamera, men poliserna frånkändes trots detta – av en jury som helt saknade afroamerikanska ledamöter.
Domen uppfattades med rätta som rasistisk, och blev upptakten till de mest omfattande kravallerna i USA:s moderna historia. Femtiotre människor dödades, över flera tusen skadades och skador för flera miljarder dollar registrerades. Det som händer i Minneapolis just nu, med tårgas mot demonstranter och polishelikoptrar som hovrar ovanför uppretade folkmassor, påminner om en hel del om Los Angeles-kravallerna 1992.
Olika exempel på övergrepp mot svarta delas nu i sociala medier.
Coronaepidemin har förvandlats USA till en social krutdurk. Precis som under början av 1990-talet befinner sig landet i lågkonjunktur. Krisen har slagit hårdast mot USA:s svarta befolkning, som drabbats av arbetslöshet, bristande tillgång till sjukvård, hemlöshet och ökande fattigdom. Människor känner sig maktlösa. Det kan vara en viktig anledning till att protesterna med anledning av polismordet på George Floyd har eskalerat och spridit sig över hela USA.
I Louisville, Kentucky, rapporterades under fredagen sju personer blivit skjutna i samband med en demonstration. I Minneapolis stormade demonstranter en polisstation, vilket ledde till en gasläcka. 500 soldater har skickats till staden, efter att butiker plundrats, bränder anlagts och polisstationen stormats. CNN rapporterade på fredagen att deras team på plats med tre personer hade gripits av polisen. Informationen att svarta amerikaner riskerar att dödas av poliser i betydligt högre grad än vita sprids snabbt. Enligt en rapport som den amerikanska vetenskapliga tidskriften Proceedings of the national academy of sciences publicerade i augusti 2019, löper afroamerikanska män två och en halv gånger så stor risk som vita att dödas av polisen.
Olika exempel på övergrepp mot svarta delas nu i sociala medier. Tidningen Washington Post återger en rad olika fall där obeväpnade svarta män fallit blivit offer för vita med rasistiska fördomar. Det mest spektakulära är kanske när Christian Cooper, svart man och fågelskådare, bad Amy Cooper, vit kvinna, att koppla sin hund, varpå Amy Cooper ringde polisen och påstod att hon utsatts för hot.
Har USA äntligen lärt sig läxan från 1992? Vissa saker tyder på det. FBI har ska inleda en undersökning av George Floyds död, och de inblandade poliserna har fått sparken. Donald Trump och Joe Biden tävlar om att uttrycka sin avsky för den rasism och det våld som drabbar svarta, och kräver att rättvisa snabbt skipas. Frågan är om det räcker.
Coronakrisen har visat hur sårbar den afroamerikanska befolkningen är. Nu krävs betydande åtgärder, inte bara för att sätta stopp för polisvåld och rasism, utan även för att komma till rätta med de djupa socioekonomiska orättvisorna som hotar att spränga samhället inifrån.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
