Dags för århundradets skolreform

debatt Det behövs två lärare i varje klassrum och krafttag mot psykisk ohälsa bland elever. Dessutom bör tioårig grundskola och obligatoriskt gymnasium införas, samtidigt som det ”fria” skolvalet slopas. Det föreslår Tankesmedjan Tiden och Unga Örnar i en ny rapport.

Skolans betydelse för ett mer jämlikt samhälle kan knappast överskattas. Det är i skolan som elever med olika bakgrunder borde mötas. Det är här dörrar till livets alla möjligheter borde öppnas. Det är i skolan som principen om jämlika möjligheter borde garanteras. Men så ser det inte ut. Likvärdigheten i den svenska skolan har minskat kraftigt under 2000-talets första två årtionden. Olika elever får inte samma chans att klara skolan eller nå höjda kunskapsresultat. Tvärtom drar vissa ifrån medan andra halkar efter och stämplas ut som misslyckade. Skillnaderna är stora både mellan elever i olika kommuner, mellan elever i olika skolor i samma kommun – och mellan elever i samma skola och klassrum.

Här har skolan ett avgörande ansvar. Genom det kompensatoriska uppdraget förväntas skolan utradera alla skillnader och ge eleverna samma möjligheter – oavsett föräldrarnas sociala, ekonomiska och utbildningsmässiga bakgrunder. Men dagens svenska skolsystem drar i allt för hög utsträckning i motsatt riktning. Marknadsstyrningen och decentraliseringen av skolan har – tillsammans med urholkningen av lärares och rektorers förutsättningar – ökat ojämlikheten istället för att minska den. Det kan vi aldrig acceptera.

Tankesmedjan Tiden och Unga Örnar presenterar nu därför 25 förslag som kan ligga till grund för århundradets skolreform – för att stärka alla elevers chans att klara skolan och nå höjda kunskapsresultat:

• Staten tar över finansieringen av skolan från kommunerna – för att kunna fördela resurser bättre efter behov, och ge elever i hela landet likvärdiga förutsättningar.
• Stopp för vinstdrivande bolag att driva skola som finansieras med skattemedel och omfattas av skolplikten. Men bättre förutsättningar för kommunala och icke vinstdrivande friskolor att bedriva en högkvalitativ undervisning.
• Ett nytt skolpreferenssystem (istället för dagens segregerande skolvalssystem), där vårdnadshavarnas och elevernas önskemål vägs in, tillsammans med andra urvalskriterier, socioekonomiska kvoter och omritade upptagningsområden för att bryta segregationen och garantera mer blandade elevgrupper.
• Tioårig grundskola och tidiga insatser – för att tidigt ge alla elever rätt stöd och förutsättningar att klara skolan.
• Obligatoriskt gymnasium – för att bryta det utanförskap som de flesta som inte fullföljer sin gymnasieutbildning hamnar i.
• Slopande av betyget F i grundskolan samt anpassade behörighetskrav till framför allt yrkesprogrammen på gymnasiet – för att bryta den utsortering som det innebär att skolan underkänner var sjunde elev. Det är helt orimligt att så många idag hindras från att läsa vidare på gymnasieskolans nationella program.
• Steg mot ett tvålärarsystem – med minst en legitimerad lärare (på sikt två) och en utbildare med påbörjad lärarutbildning eller undervisningserfarenhet i varje klassrum.
• Ett nytt 1+1-system, där lärare ska få en timme för förberedelse eller efterarbete för varje undervisningstimme.
• Avlasta lärare alla arbetsuppgifter som inte har med själva undervisningen att göra, t. ex. rastvakt.
• Krafttag mot psykisk ohälsa genom en förstärkning av elevhälsan, stödgaranti, senareläggning av skoldagen, psykisk hälsa i läroplanen samt obligatoriska psykiska hälsokontroller och hälsosamtal.

Skolans jämlikhetsuppdrag handlar om att ge alla elever, oavsett bakgrund, likvärdiga förutsättningar att klara skolan och nå höjda kunskapsresultat. Det är viktigt för att bidra till ett mer jämlikt samhälle. Och det är viktigt för att här och nu ge alla barn och ungdomar en bra uppväxt och goda framtidsutsikter.

Daniel Färm 
chef Tankesmedjan Tiden

Torsten Kjellgren
rapportförfattare