Dags att ersätta BNP med hållbarhetsmått 

debatt När länder utvärderas också efter ekologiska och sociala mål, och inte bara ekonomi, kastas topplistan om. Vi måste ersätta den strikt ekonomiska synen på välstånd, med en som tar hänsyn till vad länder gör för att förbättra för sina medborgare, skriver Hedi Bel Habib.

OECD sammanställer varje år medlemsländernas köpkraftsjusterade BNP per capita i den så kallade välståndsligan. Måttet används som indikation på levnadsstandarden i de olika länderna eftersom det både tar hänsyn till hur mycket som produceras per invånare och hur högt prisläget är i de jämförda länderna. År 2019 låg Sverige tolva i rankningen. År 1970 låg Sverige på plats 4. Nationalekonomerna i Sverige använder sig flitigt av OECD:s BNP-ranking av Sverige i välståndsligan för att hävda att Sveriges konkurrenskraft och välstånd har försämrats sedan 1970.

En närmare analys visar emellertid att BNP är ett ensidigt och förlegat mått på konkurrenskraft och välstånd och det är därför dags att ändra på det vid internationell ranking av OECD:s välståndsliga. En ökad BNP per capita kan leda till högre välstånd, men det måste inte vara så. En anledning till det är att BNP-måttet inte tar hänsyn till hur produktionen fördelas i befolkningen och hur miljön påverkas av den ekonomiska produktionen. Nya mått på välstånd behövs som tar hänsyn till ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter för att bedöma ekonomins långsiktiga hållbarhet.

Ett alternativt mått till BNP kan vara SDG eller ”Sustainable Development Goals (SDG:s)”. De hållbara utvecklingsmålen (SDG) – som överenskommits 2015 av alla 193 medlemsstater i Förenta nationerna och kompletteras med åtaganden i Parisavtalet – kartlägger ett brett spektrum av ekonomiska, sociala och miljömål som ska uppnås senast 2030.

Jämför vi ländernas rankning beroende på vilket mått som används kan vi upptäcka att OECD:s ranking av medlemsländerna i välståndsligan vänds upp och ner.

Källa: OECD och FN

Är det bara monetära värden som räknas då rankas Luxemburg som etta i OECD-välståndsligan på 38 länder. Om rankningen däremot baseras på en sammanvägning av ekonomiska, sociala och ekologiska mått då hamnar Luxemburg på plats 44 när 166 länder jämförs med avseende på SDGI-index. Irland och Schweiz som placeras på plats 2 respektive 3 i OECD:s ranking hamnar på plats 14 respektive 15 när rankningen beaktar sammanvägda ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter.

USA som placeras på plats 5 i OECD:s lista hamnar på plats 31 i SDGI-listan. Australien som rankas som elva hamnar på plats 37. Finland som rankas som 14 i OECD:s liga hamnar på plats 3 i SDGI-listan.

Det kan inte vara ett mål i sig för en nation att ha ett högre BNP mätt i bara monetära termer, utan målet borde vara vad en nation gör av BNP för att tillgodose sina medborgares behov.

Det mest slående är Sveriges placering. Sverige hamnar på plats 12 när bara monetära aspekter beaktas, men landet hamnar på första plats när hänsyn tas till en sammanvägning av ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter i ekonomin genom SDG -index.

Detta index mäter 17 globala mål för hållbar utveckling som syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. De globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.

Sammantaget kan man säga att en problematisering av begreppet BNP som mått på konkurrenskraft och välstånd är nödvändig för att ge en korrekt bild av länderna utvecklingsnivå inte minst mot bakgrund av de ökade klimatkraven. Sverige har gjort mest på det området och det omvandlingstryck som funnits i Sverige vid sidan av jämlikhetskraven kommer nu att ge Sverige ett mycket bättre konkurrensläge än de flesta länder i världen.

Att i enlighet med OECDS: analysmodell endast använda en abstrakt statistisk enhet som BNP per capita hämtad från nationalräkenskaper för att definiera välstånd och konkurrenskraft endast i monetära värden är en vilseledande rankingmodell som behöver ses över. Det kan inte vara ett mål i sig för en nation att ha ett högre BNP mätt i bara monetära termer, utan målet borde vara vad en nation gör av BNP för att tillgodose sina medborgares behov. I framtiden handlar det om att hitta ett konkurrensbegrepp som balanserar företagens produktionskostnader och social-ekologiska hållbarhetskrav som har blivit en fråga om överlevnad för hela mänskligheten.

Nationalekonomins BNP-begrepp bortser alltså från alla dessa aspekter som har lika stort eller högre värde än de som kan värderas i monetära termer. Nationalekonomin är således en socialt och ekologiskt blind vetenskap. Det är därför dags att ersätta nationalekonomi med hållbarhetsekonomi.

OECD:s internationella framtida ranking av ländernas välstånd och konkurrenskraft bör också kunna baseras på en tredimensionell analysmodell med en sammanvägning av ekonomiska, sociala och ekologiska mått.

Hedi Bel Habib, fil doktor och forskare med 30 års erfarenhet av näringslivsinriktad utrednings- och utvecklingsarbete inom statsförvaltning, varav 15 år på Regeringskansliet.