Fia Ewald

debatt Nu under pandemin är det uppenbart hur det svenska systemet med starka expertmyndigheter är tänkt att fungera. När det akuta läget lagt sig är det dags för utvärdering av hur styrningen av samhällsviktig verksamhet sker och borde ske. I detta sammanhang borde även Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) starkt expanderande inflytande belysas, skriver Fia Ewald.

SKR är en arbetsgivare- och intresseorganisation som bildats av de tidigare Kommunförbundet och Landstingsförbunden. Dessa tillkom i början av förra seklet för att stödja kommuner/landsting i deras arbetsgivarroll framför allt i förhandlingar. Under 1900-talet utökades samordningsuppgifterna steg för steg men fortfarande var rollen som arbetsgivarorganisation självklar. Sedan sammanslagningen av förbunden till SKL (numera SKR) skedde 2005 har dock en stor förändring skett där SKR har tagit på sig allt fler operativa uppgifter och kommit att alltmer bli en myndighetsliknande verksamhet.

I en rapport från Riksrevisionen (RiR 2017:3) framkommer att SKR fått en roll där man direktförhandlar med regeringen istället för med myndigheter på sedvanligt sätt, och till och med lyckats att på den vägen initiera uppdrag och pengar till sig själva. Billig är verksamheten inte heller, enligt SKR själva får vi lägga 20 kronor per person till intresseföreningen. Enligt Riksrevisionens rapport var det svårt att få fram hur mycket stöd SKR får per år. SKR ligger helt enkelt utanför den styrning som den svenska förvaltningen bygger på.

SKR:s rollförskjutning borde leda till en omprövning av organisationens status både med tanke på skattepengarna som överförs och på verksamheten. Trots att politiker från kommuner och regioner deltar i beredningar och beslut, trots den omfattande utredande och alltmer operativa verksamheten som bedrivs med skattepengar gäller inte offentlighetsprincipen för föreningen. Bristen på insyn i en politiskt styrd organisation med mycket stor makt över välfärdsfrågorna och som omöjliggör ansvarsutkrävande är besvärande i ett demokratiperspektiv.

Mitt intryck är att myndigheterna helt enkelt inte tänker på att SKR inte är en myndighet

Men att SKR:s information inte är allmänna handlingar leder inte bara till avsaknad av transparens. SKR omfattas inte heller av sekretessreglerna i offentlighets- och sekretesslagen vilket gör att hanteringen av känslig information inte är reglerad. I praktiken borde samma typ av sekretessavtal som sluts med ett kommersiellt bolag slutas med SKR innan känslig information kan utbytas. För att få en uppfattning om så sker ställde jag frågan om sekretessavtal till två myndigheter som dels hanterar känslig information, dels har ett tätt samarbete med SKR. Båda myndigheterna (MSB och E-hälsomyndigheten) svarade att sekretessavtal inte sluts med SKR.

Mitt intryck är att myndigheterna helt enkelt inte tänker på att SKR inte är en myndighet utan utgår från att föreningen är som vilken deltagare som helst i myndighetssamarbetena. Inte heller kommuner och regioner verkar reflektera över detta utan överför utan förbehåll känslig information till det de i vissa fall verkar se som en ”överordnad” aktör.  Att denna typ av basala säkerhetsåtgärder inte genomförs leder till risk för att känslig information hanteras på ett oförsiktigt sätt. I det nuvarande krisläget blir behovet att ha samarbetspartner som man kan lita på extra viktigt, liksom vid den pågående uppbyggnaden av det civila försvaret.

Det är dags för en mer omfattande diskussion om SKR:s roll. Myndigheterna måste kunna ha en konsekvent linje i förhållande till ”förvaltningsskvadern” – antingen tar man det fulla ansvar som en myndighetsliknande organisation eller så får man återgå till att vara en arbetsgivarorganisation som i huvudsak ägnar sig åt sina medlemmars avtalsfrågor.

Väljer man det första alternativet finns två relativt enkla steg på vägen; att omvandla SKR till ett kommunalförbund vilket är en form av myndighet eller att åtminstone lägga in SKR i OSL:s bilaga över andra organisationer än myndigheter som ska tillämpa lagen.

 

Fia Ewald
Skribent och informationssäkerhetsexpert