Orbán bromsar, men ett besked vore ett välkommet budskap till det ukrainska folket och en tydlig signal till Moskva att Ukraina har rätt att välja sin egen väg.
I dag inleds årets sista EU:s toppmöte i Bryssel. Där samlas traditionsenligt alla medlemsländernas stats- eller regeringschefer för att diskutera viktiga frågor. På dagordningen står stöd till Ukraina, budgeten, situationen i Mellanöstern och eventuellt beslut om att öppna medlemsförhandlingar med Ukraina och Moldavien.
Lika traditionsenligt är det numera att EU:s egen Grinch, som tidningen Politico kallar Viktor Orbán, försöker förstöra julen. Han har redan hotat med att lägga in sitt veto såväl mot de 50 miljarder euro som utlovats Ukraina, som mot ett beslut att inleda medlemsförhandlingar, eftersom Ukraina, enligt honom, ”inte är redo”. Intensivt diplomatiskt fotarbete har pågått i veckor och Orbán vill som vanligt ha de pengar som EU håller inne för att Ungern inte respekterar reglerna om ett fritt och oberoende rättsväsende.
Ett EU med upp till 35 länder kan omöjligt fungera som i dag
Det är oerhört viktigt att Ukraina får sina pengar nu när stödet även har fastnat i den amerikanska kongressen. Likaså är det av stor betydelse att medlemsförhandlingarna inleds, även om alla förstås vet att det kommer att ta lång tid. Ett sådant besked vore ett välkommet budskap till det ukrainska folket och en tydlig signal till Moskva att Ukraina har rätt att välja sin egen väg. Om EU misslyckas på båda punkterna blir det istället en finfin julklapp till Putin.
Oavsett om beslutet fattas nu eller i början på nästa år, måste även dagens EU-länder inleda en reformprocess. Förhandlingarna med länderna på Balkan har pågått under mycket lång tid, men väntas nu ta fart igen. Ett EU med upp till 35 länder kan omöjligt fungera som i dag. Det handlar om både beslutsprocesser, institutionernas sammansättning och budgetens storlek och innehåll.
Utvidgning och reformer måste gå hand i hand och det är hög tid att börja diskutera dessa frågor här i Sverige. Hur ska EU förändras för att vara redo att ta emot nya medlemmar, men samtidigt vara rustat för att fatta beslut kring ekonomiska, geopolitiska och klimatmässiga utmaningar? Hur ska vi kunna stärka demokratin och rättsstatens principer, som redan i dag är ett problem i vissa nuvarande EU-länder?
Hur ska vi prioritera i budgeten och vem ska betala? Det är en känslig balans mellan effektivitet och demokrati. Europaparlamentet kan knappast växa mer om det ska kunna fatta beslut och kanske kan varje land inte behålla en kommissionär. Den tyska utrikesministern har signalerat att Tyskland kan avstå om det sker en rimlig rotation. Ska man ha färre ledamöter eller huvudkommissionärer och juniorer som i den brittiska regeringen? Ska de nordiska länderna kanske ha en gemensam?
Allt fler verkar inse att i ett framtida EU kan inte alla gå i samma takt, utan att någon form av differentiering behövs, med en inre kärna av nuvarande euroländer och flera yttre cirklar med resten av EU, kandidatländer på väg in, samarbetsländer och så vidare. Eftersom Sverige inte är med i euron skulle vi då hamna i en yttre cirkel. Det gör eurofrågan i Sverige till något betydligt större än en tillfällig valutakurs. Den frågan måste vi diskutera!
Ett utvidgat EU behöver en väsentligt större budget, något som ”snåla” länder som Sverige brukar motsätta sig. Beräkningar som läckt från rådet visar på ett behov att öka med 20 procent om inte nedskärningar görs på jordbruk och regionalpolitik.
Utvidgningen är komplicerad och komplex, men en geopolitisk nödvändighet. Den kommer att ta tid och kräva hårt arbete av kandidatländerna. Men också det nuvarande EU måste förändras och det arbetet måste börja nu. Vi behöver en ordentlig debatt och analys om vilka våra prioriteringar är.
Snart är det EU-val, det är ett bra tillfälle att inleda ett samtal med svenska folket om vilket EU vi ska ha. Men först måste vi ge Ukraina och Moldavien en tydlig signal att de är välkomna in i den europeiska gemenskapen. Den signalen bör ges på veckans toppmöte, tillsammans med ett beslut att skicka ytterligare pengar till Ukraina. Det är ett moraliskt imperativ.
Cecilia Malmström är bland annat tidigare EU-kommissionär
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
